Häromveckan gick Finansdepartementet fram med en lagrådsremiss om förändringar på momsområdet. Från årsskiftet föreslås att omsättningsgränsen för mervärdesskatt höjs till 120 000 kronor, från dagens 80 000 kronor. Det innebär att företag och andra juridiska personer som har årlig omsättning under 120 000 kronor inte behöver redovisa moms, om man inte vill. Företag som är undantagna från momsplikt ska också få utfärda förenklad faktura. Även företag som är etablerade i andra EU-länder ska kunna tillämpa omsättningsgränsen i Sverige, och företag som är etablerade i Sverige för möjlighet att tillämpa motsvarande undantag från momsplikt i andra EU-länder. Förslaget bygger på ändringar i EU-direktiv, och remitterades i en promemoria i höstas.

Momsgränsen behöver höjas ännu mer

Att momspliktsgränsen höjs är bra i sig och i linje med vad Företagarna efterlyst. Dock är gränsen fortfarande påtagligt låg. För en mer kraftfull förenkling skulle gränsen behöva höjas till åtminstone det dubbla.

Utöver dessa och några andra ändringar på momsområdet, ligger inte många skatteförslag i pipeline för beslut under våren. Den tillfälliga utökningen av ROT-avdraget och engångskompensationen till personer födda 1957 och 1959 (välkomna, om än bristfälligt utformade) är lagda för riksdagsbeslut; i övrigt en del mer tekniska förändringar. Samt justerade skattenivåer för tobak och nikotin.

Skatteförslag av det försiktigare slaget

En vårändringsbudget och vårproposition läggs fram på måndag nästa vecka. I dessa brukar vanligen inga stora skatteförändringar föreslås. I synnerhet i det nuvarande läget, med en koalitionsregering som har ett avtal om samverkansformer med sitt stödparti, behöver skatteförslag beredas mellan partierna – vilket i huvudsak sker under sommaren, inför den ordinarie budgetpropositionen.

Regeringen har därför – vilket är positivt – remitterat ett antal förslag inför höstbudgeten. Många av dessa förslag är dock av det försiktigare slaget: justeringar i beskattningen av husbilar och alternativbränslefordon, reglerna om underskottsavdrag, möjligheten att upprätta förenklat årsbokslut, uttag av tjänstepension. Två större puckar (som på vissa sätt är sammankopplade) är förslaget om att 300 000 kronor på investeringssparkonto (ISK) ska vara skattefria respektive förslaget om att påtagligt begränsa avdragsrätten för ränteutgifter.

Kommer det mera?

Att förslag remitteras under våren, innebär emellertid inte att de sedan genomförs. Förra året skickades exempelvis ett antal förslag på remiss inför sommaren. Bland annat föreslogs att avtrappningen av jobbskatteavdraget skulle avskaffas – en självfinansierande reform – och att elskatten inte skulle indexhöjas vid årsskiftet. Inget av dessa båda förslag blev verklighet, trots starkt stöd bland remissinstanserna. Sådana mer ordentliga skattesänkningar, bland annat på jobb och el, är nödvändiga.

Budgetförhandlingarnas dynamik är förstås svåra för utomstående att utröna, men man kan med hyfsat fog anta att de förhandlande partierna alla går in med mer och större förslag än de räknar med att slutligt få igenom. Så fungerar förhandlingar. Partierna vill också kunna visa för väljarna att de ”gör saker” – vilket ofta handlar om att öka utgifter på de områden man har ministeransvar för. Finansdepartementets ansvar är att balansera alla dessa inspel – och att se till att utrymme finns för sänkta skatter.

”Jag gillar att sänka skatter”, sa finansminister Elisabeth Svantesson i en intervju i januari. Gott så. Det man gillar brukar man vilja göra mer av.