Avdragsrätten blir kvar för lån med värdepapper som säkerhet
I vintras presenterade regeringen ett förslag på att begränsa vilka lån som ska omfattas av avdragsrätt för räntekostnad. Det var en del av en större målsättning om att minska överskuldsättningen, men riskerade att skapa problem för många företag. På fredagen meddelade regeringen att förslaget dras tillbaka.
− Det här är ett väldigt välkommet besked. När förslaget kom i början av året blev många företagare oroade, säger Företagarnas vd Benjamin Dousa.
Företagarnas remissyttrande: Promemorian Avtrappat ränteavdrag för vissa lån.
Skadligt för företagsklimatet
Förslaget som nu dragits tillbaka gick ut på att avdrag för räntekostnader bara skulle medges om lånet lämnats mot säkerhet i bostad, fordon eller båt, efter en utfasningsperiod som skulle ha sträckt sig till 1 januari 2026. En konsekvens hade blivit att lån med säkerhet i värdepapper inte skulle omfattas av avdragsrätt för räntekostnad.
− Lån med säkerhet i värdepapper är vanligt i näringslivet. Ett exempel är när ett företag ska genomgå ägar- eller generationsskifte. Då kan andelarna i bolaget fungera som säkerhet för lån som behövs för att finansiera köpet. En avskaffad avdragsrätt skulle göra sådana lån dyrare och svårare att få, vilket skulle försvåra för ägarbyten, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.
En annan situation som inte är ovanlig är att en extern vd eller till annan nyckelperson som rekryteras till ett företag deltar i det entreprenöriella risktagandet genom att köpa sin sig i företaget.
− När en ny vd ska skaffa ägande i företaget tar hen ofta lån för att köpa andelar, med dessa värdepapper som säkerhet. Om avdragsrätten skulle försvinna riskerar det att hämma kompetensförsörjningen till i synnerhet växande företag, säger Patrick Krassén.
Principiella brister
Företagarna har även riktat principiell kritik mot förslagets utgångspunkt . I inkomstskattelagen gäller att rätt till avdrag föreligger, om inte annat föreskrivs. Undantag är till exempel studielån hos CSN och skulder avseende betalningsskyldighet för underhållsstöd.
− Genom regeringens förslag ändras grunden för avdragsrätten, från presumtion om att avdragsrätt för räntekostnader föreligger om den inte uttryckligen begränsas, till att avdragsrätt nu bara föreligger för sådana låneräntor som anges i lag. Man kan hävda att symmetrin i kapitalbeskattningen därigenom rubbas. Om avdragsrätten på skuldräntor ändras behöver även den andra sidan av myntet – beskattningen av ränteintäkter – ses över, säger Patrick Krassén.