Blunda och föreställ dig det ultimata utestället. Kanske i en neondränkt karaokebar i Tokyo? I ett jazzigt New Orleans, där spontandanser bryter ut på gatorna? Eller varför inte i Vesterbro på andra sidan Öresundsbron, där högljutt skratt blandas med hantverksöl i baren? 

Du tänker nog i alla fall inte på någon svensk barupplevelse. Varför? Beror det på krögarna? Nej, de gör vad de kan. Det finns gott om kreativa och driftiga krögare i Sverige som gör coola och originella satsningar. De behöver dock jobba i rejäl uppförsbacke på grund av ett hav av regler, avgifter och skatter. Och ett av de mest frustrerande hindren för att skapa en härlig atmosfär är matkravet.

Matkravet – en rapport om svensk alkohollagstiftnings märkligaste regel

Godtyckliga krav i kommunerna

Du vet säkert hur det ligger till: Enligt lagen behöver du kunna servera lagad mat för att få hälla upp en öl. Men först behöver du ett fullt utrustat restaurangkök samt tillhörande kökspersonal. Det är som att du skulle vilja starta en bokklubb men först måste du bygga ett bibliotek. 

Det är som att du skulle vilja starta en bokklubb men först måste du bygga ett bibliotek. 

När du sedan har investerat hundratusentals kronor i ett kök kommer nästa utmaning: Vilken mat behöver du servera för att få serveringstillstånd? Vem vet. Alla kommuner tolkar matkravet på olika sätt.

Företagarna har tidigare lyft hur en hamburgerkedja med restauranger över hela Sverige tvingas ha olika menyer i olika städer för att de kommunala handläggarna tolkar kraven på olika sätt. I vissa kommuner tvingas de ha förrätter för att få servera bärs och erbjuder därför motvilligt en trött Toast Skagen. I andra kommuner räcker det inte med olika typer av burgare som huvudrätter utan de behöver baka pizzor också. Vilka krav möter de i nästa kommun de försöker etablera sig i? Tvång att servera ketoanpassad meny? Fler veganska efterrätter?

Företagarna har träffat flera krögare som gett upp sina drömmar på grund av kostnaderna och byråkratin som följer av matkravet. I stället för att göra sin stad till en lite mer rolig plats tvingas de lägga sin energi, kreativitet, pengar och tid på att försöka göra godtyckliga handläggare nöjda. 

Dags att slopa matkravet för serveringstillstånd

Lita på krögarna

Vad uppnår vi med detta egentligen? Argumentet är ofta att det innebär minskad berusning. Parodiskt nog försvinner matkravet klockan 23, precis när festen börjar. Och ingen tvingar längre gästerna att beställa mat. Så varför håller vi fast vid en lag som inte längre tjänar sitt syfte? Vi behöver ge våra krögare möjligheten att skapa de magiska stunder som gör livet värt att leva. 

Låt oss lita på våra krögare att avgöra vilka beslut som är bäst för deras verksamhet och gäster. I andra länder fungerar det utmärkt med barer som bara serverar alkohol. Varför inte här? Tänk på alla fantastiska koncept som kunde ha blivit verklighet utan matkravet. Ett gammalt ölcafé till höger, en hipp naturvinbar till vänster. Platser där kreativiteten får flöda fritt och där stämningen skapas av människorna, inte av kraven på en viss sorts meny.

Avskaffa matkravet

Genom att avskaffa matkravet kan vi ge våra svenska krögare den frihet de behöver för att skapa miljöer som inspirerar och förenar, där gäster kan njuta av en kväll utan onödiga hinder. En plats där en vinbar får vara just en vinbar, en plats för samtal, skratt och oförglömliga stunder. Låt oss skapa möjligheter för en ny era av barer i Sverige – platser som inte bara konkurrerar med de utländska favoriterna, utan som i sig själva blir magiska destinationer för både svenska och internationella besökare.