Höjd reduktionsplikt igen – för ryckig klimatpolitik
Det var en och annan som höjde på ögonbrynen när uppgifter om att regeringen vill höja reduktionsplikten började spridas på måndagen. Så sent som vid förra årsskiftet sänke ju regeringen reduktionsplikten i linje med vallöftena om att göra det billigare att tanka bensin och diesel. Inblandningen av förnyelsebara bränslen sänktes till 6 procent från att ha varit 30,5 procent för diesel och 7,8 procent för bensin.
Höjning till tio procent
På tisdagen höll regeringen en pressträff och bekräftade uppgifterna att om kraven på att blanda in förnyelsebara drivmedel skärps. Tillsammans med samarbetspartiet Sverigedemokraterna har de tre regeringspartierna enats i budgetförhandlingarna om att höja reduktionsplikten till 10 procent. Höjningen väntas träda i kraft 1 juli 2025.
− Jag är väldigt nöjd med att regeringen nu går fram med en gyllene lösning, sade miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari.
Laddstationer med i beräkningen
Enligt regeringen är tanken att höjningen av reduktionsplikten, som ska göra att Sverige lever upp till EU:s mål om utsläppsminskningar, inte ska leda till dyrare drivmedel vid pump. Dels för att tillgången på biodrivmedel är större, vilket påverkar priset. Dels för att bensinskatten föreslås sänkas med 75 öre per liter. Dieselskatten ska läggas på EU:s miniminivå, vilket innebär en höjning med 11 öre per liter.
En nyhet är också att den reduktionsplikt som regeringen föreslår inkluderar el. Det innebär att drivmedelsleverantörer ska kunna inkludera el från laddstationer i sina utsläppsreduktioner, något som inte varit möjligt hittills.
Under all kritik
Företagarna är kritiska till bristen på förutsägbar och långsiktig klimatpolitik från regeringen.
− Kan vi behålla priset vid pump och samtidigt minska utsläppen, är det inget Företagarna ifrågasätter. Däremot är haveriet med reduktionsplikten under all kritik. På grund av bristande konsekvensanalyser från såväl den nuvarande som den förra regeringen tvingas klimatpolitiken till ständiga revideringar, som både är kostsamma och skapar osäkerhet för företagen. Långsiktigheten i politiken har ersatts med laga efter läge-principen, säger Jennie Albinsson, näringspolitisk expert på Företagarna med fokus på miljö och klimat.
Företagarna anser att det krävs framåtsyftande och långsiktigt hållbar klimatpolitik.
− Nu kommer en drös av nya regleringar från EU som ska implementeras. Företagarna förutsätter att regeringen nu gjort sin hemläxa och ordentligt undersökt hur exempelvis reduktionsplikten ska harmoniseras med EU:s utsläppshandelssystem samt hur övriga svenska nationella skatter och styrmedel harmoniseras med EU:s nya regleringar. Näringslivet behöver stabila företagsvänliga spelregler, inte konstanta revideringar. Det är dags att regeringen börjar leverera på den punkten, säger Jennie Albinsson.