I dag, torsdag den 22 augusti, samlas regeringen på Harpsund. Lätta sensommarkläder kommer att bäras, leendestinna bilder tas på trappan, mat och dryck intas, den berömda ekan kanske ros i Harpsundsjön. Och, troligtvis viktigast – budgeten för 2025 slutförhandlas.

Vad kan vi vänta oss? Budgetpropositionen läggs fram om en månad ungefär, och fram till dess kommer med största sannolikhet de viktigaste delarna av innehållet att skedmatas till media genom styckvisa pressmeddelanden.

Större svängrum för Svantesson

Sett till omfattningen beräknas det så kallade reformutrymmet, alltså det ökade finansiella utrymme som regeringen har till förfogande utan att behöva höja skatter eller öka statsskulden, av Konjunkturinstitutet uppgå till omkring 50 miljarder kronor. Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt ansåg å sin sida tidigare i veckan att det snarare handlar om 65 miljarder kronor. Den nedpressade inflationstakten och den förväntade ökade tillväxttakten ger finansminister Elisabeth Svantesson större svängrum än i de två föregående höstbudgetarna. 

Nästa fråga blir då hur ”mixen” av prioriteringar i budgeten kommer att se ut. På skattesidan har det aviserats fortsatta skattesänkningar för löntagare och pensionärer, liksom några mer riktade skattesänkningar för bland annat utländska experter, mikroföretag som nyanställer, ISK-sparande och på flygbiljetter. Därtill kan marginalskattefrågan komma att aktualiseras, då det redan förra året utreddes att ta bort avtrappningen av jobbskatteavdraget som slår till vid högre inkomster, samt att frågan om indexhöjning eller inte av brytpunkten för statlig inkomstskatt kommer att komma upp i år igen. 

Repar sig ekonomin i höst?

Väljarnas önskelistor

Sveriges arbetslöshet – 8,3 procent säsongsjusterat i juni – är tredje högst i Europa, och för ungdomar är den näst högst, på nästan 24 procent. Det skulle tala för att prioriteringar borde göras i budgeten för att sänka kostnaden för att anställa. Den tröga ekonomiska återhämtningen skulle behöva en skjuts genom tillväxtfrämjande budgetprioriteringar, som skattesänkningar och kostnadsminskningar. Samtidigt efterlyser många samhällsaktörer att mer statliga medel ska läggas på olika former av större investeringsprojekt, exempelvis inom infrastruktur, energi och miljöförbättring.

Samtidigt är det närmast oundvikligt att regeringen sneglar på vilka preferenser väljarna anger. Enligt Novus panelundersökning i juni är dock de frågor som allmänheten ser som viktigast mer av utgiftsdrivande än tillväxtfrämjande art; sjukvård, lag och ordning, skola, invandring och klimat/miljö ses alla som mer prioriterade än landets ekonomi. Det antyder att stor del av reformutrymmet kan komma att hamna i offentliga utgifter. 

Sänk kostnaden för att anställa

Vad kan vi då vänta oss konkret? När regeringen samlas på Harpsund är en central aktör inte representerad: samarbetspartiet, Sverigedemokraterna. Tidöavtalet gäller alltjämt, vilket innebär att regeringen och SD måste enas om budgetpropositionen. En del förhandlingar kan innebära stötestenar, exempelvis om sänkta drivmedelsskatter. Å andra sidan vet Tidöpartierna att oppositionspartierna näppeligen kommer att enas om ett samlat motförslag, vilket innebär att regeringens budget kommer att antas av riksdagen, om inget oerhört oväntat inträffar. 

Den 19 september knatar finansministern med den nådiga luntan till riksdagen. Företagarna fortsätter att arbeta för lägre kostnader för att anställa, kontinuerligt minskad regelbörda, satsningar på stärkt kompetensförsörjning, sänkta elskatter och mer företagarvänlig inställning från myndigheter och kommuner. Bland annat. Budgetpropositionen är en viktig station i arbetet – men långt ifrån den enda.