Så har regeringen höjt elskatten
I luciatider kom en ovälkommen påminnelse om elpriskrisens dagar 2022 i och med kraftigt stigande kilowattpriser i södra och mellersta Sverige. Det fick regeringen att med allvarsord signalera att den noga följer utvecklingen av elpriserna. Energi- och näringsminister Ebba Busch har samtidigt understrukit att det inte finns någon ”quick-fix” för att komma åt prissvängningarnas toppar eftersom de orsakas av både brist på produktion av el och problem förknippade med långväga överföring av el i de sammankopplade nätet.
Hur får vi ordning på elpriserna?
Regeringen höjer elskatten – igen
Samtidigt finns det en del av elpriset som regeringen har möjlighet att påverka på kort sikt. Det är energiskatten på elektrisk kraft – elskatten. 1 januari 2025 höjs den från 42,8 öre till 43,9 öre per kilowattimme, exklusive moms. Samma sak i fjol: 1 januari 2024 höjdes den från 39,2 öre till 42,8 öre per kilowattimme, exklusive moms. Det är en ökning på nästan 12 procent under två år. Sett över tio års sikt har elskatten ökat med nästan 50 procent.
– Regeringspartierna gick till val på att sänka elskatten, men har sedan de kom till makten upprepade gånger höjt den i stället, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.
Förslag på att stoppa skattehöjningar
Elskatten är en punktskatt. Den indexuppräknas årligen av regeringen, som fastställer skattesatsen per kalenderår i en förordning. Men det fanns i fjol och även i år förslag från regeringen själv om att inte höja skatten. Förslag som inte blivit verklighet.
– I våras skickade Finansdepartementet ut en promemoria på remiss med förslaget att permanent slopa den årliga indexeringen av energiskatten på el. I fjol remitterade departementet ett förslag om att pausa indexuppräkningen under 2024 och 2025. Inget av förslagen överlevde budgetförhandlingarna, vilket vi beklagar, säger Patrick Krassén.
Åtta skatteförslag som kan bli verklighet i höst
Varför punktskatt på el? 
Punktskatter används i regel för att styra konsumtionen i en riktning som lagstiftaren vill se och täcka samhällskonstanter som konsumtionen ger upphov till. Punktskatt på alkohol och tobak är två exempel. I fallet elektrisk kraft hamnar skattens syfte delvis i konflikt med den så kallade omställningen i samhället.
− Elskatten träffar el oavsett hur den producerats och har därför svag miljöstyrande effekt. Den leder till ökad kostnadsbörda för företag och hushåll samtidigt som regering och riksdag betonar vikten av elektrifiering, säger Patrick Krassén.
Enligt uppgifter till Dagens Nyheter förhandlar de fyra partierna som ingått Tidöavtalet om huruvida elskatten ska ändras i och med budgetprocessen nästa år.
Moms på elskatten, men även nersättningar
Hela bilden av beskattningen av el kompliceras av att den varierar beroende vem det är som konsumerar elen och var i landet det sker. Dels är punktskatten belagd med 25 procent moms, som många, men inte alla företag, kan lyfta. Dels finns nedsättningar av elskatten i vissa kommuner och för vissa branscher. I delar av norra Sverige kan företag inom tjänstesektorn och hushåll få skattebefrielse med 9,6 öre per förbrukad kilowattimme el.
– Företag inom bland annat industri och jordbruk får det mesta av elskatten avräknad. Men för andra företag, exempelvis inom handel och tjänstesektorn, är elskatten i stora delar av landet en kännbar kostnad, säger Patrick Krassén.
Tvingas ligga ute med pengar
Ett ytterligare problem med elskatten, som Företagarna har påtalat i flera år, är att mindre företag som ägnar sig åt industriell tillverkning och har rätt till återbetalning av elskatt, inte kan få återbetalningen månads- eller kvartalsvis, utan enbart på årsbasis. För månadsvis återbetalning krävs en elförbrukning på minst 150 000 kWh per kalenderår. Att behöva ligga ute med pengar hela året anstränger småföretags likviditet.
– Egentligen borde det vara tvärtom, att mindre företag som ofta har mindre marginaler borde kunna få återbetalning mer frekvent. Men det vi åtminstone vill se är att regeringen återinför möjligheten för alla berättigade företag att kunna få återbetalning månads- eller kvartalsvis, oavsett elförbrukning, säger Patrick Krassén.
Återbetalning som slukar energi
Högre skatt på kraftverken
Det är inte bara elskatten och momsen som driver upp kostnaden. Även utformningen av fastighetstaxeringen spelar in. Skatteverket beslutar med stöd av fastighetstaxeringsförordningen allmänna råd om taxeringen och värdesättningen av olika fastigheter, däribland elproduktionsenheter. De senaste råden beslutades i slutet av augusti.
– Enkelt uttryckt har de höga elpriserna under de senaste åren lett till att Skatteverket anser att kraftverkens marknadsvärde ökat, vilket i sin tur påverkar taxeringsvärdena och därmed skatten på fastigheterna. En höjd skatt på elproducerande fastigheter träffar i slutändan elkonsumenter genom högre priser, säger Patrick Krassén.
Energiföretagen har beräknat att de nya råden medför 1,5 miljarder kronor i ökad skattebörda per år för elproduktion. Översynen av fastighetstaxeringen av elproduktion sker bara vart sjätte år, vilket gör att de nya råden kan innebära höga kostnader under lång tid framgent.
En ventil finns i fastighetstaxeringslagen, där enskilda skattskyldiga kan ansöka om att få riktvärdet för sin fastighet justerat när “säregna förhållanden föranleder att det med ledning av riktvärden bestämda värdet höjs eller sänks med minst tre procent”. För att få sådan justering godkänd kan företag dock behöva anlita specialrådgivning, vilket innebär extra kostnader.