”Transparens äter korruption till frukost”
Sverige står inför ett digitaliserings-vägskäl om hur offentliga upphandlingar ska annonseras enligt Lagen om offentlig upphandling. Det skriver Magnus Johansson, Företagarnas expert på konkurrens och offentlig upphandling, i en krönika i branschtidningen Inköpsrådet.
Annonsdatabaser om upphandling
Lagen om Offentlig upphandling (LOU) är den av de fyra upphandlingslagarna (LOU, LUF, LUK och LUFS) som anger ramarna för hur all upphandling ska gå till. Den slår fast att upphandlingar som inte direktupphandlas ska annonseras i en registrerad annonsdatabas. Det är Konkurrensverket som utser vilka aktörer som får tillhandahålla annonsdatabaserna och de är i dagsläget fem till antalet.
– Sverige har en unik lösning om man blickar ut över hur andra EU- eller OECD-länder gör. Det vanliga är att det finns en nationell och offentligt finansierad lösning för att annonsera och hantera offentliga upphandlingar, men i Sverige har vi i dagsläget fem privata aktörer som tillhandahåller avgiftsfinansierade databaser.
Öppen och stängd data
Magnus Johansson betonar att det finns fördelar med den svenska lösningen. En sådan är att de aktörer som tillhandahåller annonsdatabaserna kan utveckla hjälpmedel för leverantörer att få tillgång till den offentliga affären och bli bättre på att lämna konkurrenskraftiga anbud. Men det finns samtidigt nackdelar.
– Annonsdatabaserna tillhandahåller bland annat gratiskonton för leverantörer och erbjuder grundläggande information utan kostnad. Men fördjupade analyser och bevakningsfunktioner är avgiftsbelagda. Att all data inte är öppen och tillgänglig försvårar för uppföljning och utvärderingen.
Öppenhet underlättar uppföljning och utvärdering
I början av året väckte serieentreprenören Jens Nylander stor uppmärksamhet med sin öppna databas som innehåller miljontals leverantörsfakturor från kommuner, regioner och andra myndigheter. AI kan bearbeta datamängden och flagga felaktigheter och avvikelser i inköpen. Den offentliga upphandlingen omfattar en sjättedel av Sveriges BNP, vilket ger en fingervisning om de vinster som finns att göra med mer transparens och större effektivitet i den offentliga upphandlingen.
– Transparens äter korruption till frukost var det någon som sade, och det ligger något i det. En högre grad av transparens skulle bidra till större möjligheter för uppföljning och utvärderingen av inte bara själva affären, utan även att lagstiftningen efterföljs. Ökad tillit ökar viljan att lämna anbud i offentlig upphandling, säger Magnus Johansson.
Serieentreprenör berättar om uppmärksammad kommungranskning
Flera förslag och initiativ
Det rör på sig på flera håll. Upphandlingsmyndigheten vill kunna samla in och publicera inköpsvärden som öppna data. Det Vinova-finansierade projektet Dataverkstaden som drivits i samverkan mellan flera regioner, Internetstiftelsen, Myndigheten för digital förvaltning: DIGG, statliga forskningsinstitutet RISE och Tillväxtverket presenterade i våras rapporten Utredning om att tillgängliggöra upphandlingsdata som öppna data.
– Huvudsyftena med att publicera upphandlingsdata som öppen data är att skapa bättre förutsättningar för ökad kvalitet och att öka antalet anbud i offentlig upphandling. Fler anbud förväntas kunna leda till ökad mångfald, kostnadseffektivitet och kvalitet inom den offentliga sektorn. Frågan som vi måste ställas oss är därför om Sverige har råd att behålla nuvarande lösning, eller om vi ska gå mot ett mer öppet system? säger Magnus Johansson.
Upphandlade inköp måste fungera i kristider
Finland har Hilma
I Finland finns sedan flera år den öppna upphandlingsportalen Hilma. Den är gratis att använda och tillgänglig för alla, med fokus på transparens och enkel tillgång till information. Hilma innehåller bland annat information om annonser, upphandlingsdokument, tilldelningar och planerade upphandlingar. Informationen är strukturerad och kan exporteras via öppna API:er för vidare användning, inte minst för integration i andra system eller andra analysverktyg.
– Sverige behöver inte uppfinna hjulet på nytt. Det finns redan andra lösningar. Så antingen fortsätter vi på den väg som vi slagit in på, eller så inför vi en modell med öppen data som ger större tillgång till i dag avgiftsbelagd information. Frågan kan komma att aktualiseras inom ramen för förhandlingarna om nya EU-direktiv inom upphandlingsområdet, men varför vänta? säger Magnus Johansson.