Ljuv musik kräver perfekt mekanik
Glöm millimeterprecision. För att en tvärflöjt ska låta rent är det en alltför grov skala. Om inte klaffarna täcker tillfullo faller luftpelaren sönder. En läckande flöjt tappar klangen. Eller så går den inte att spela på överhuvudtaget. För professionella flöjtister är det oftast ingen skillnad däremellan.
Det är här instrumentteknikerna kommer in i bilden. Med kunnande, specialverktyg och reservdelar kan de justera och reparera instrumenten. Fjädrar, skruvar, brickor och hävstänger; filtar, skinn, putor och korkar. Det är finmekanik och hantverk som för tankarna till urmakeriets vindlingar och vrår.
En av få flöjtreparatörer
I Sverige finns få instrumenttekniker och endast en handfull flöjtreparatörer. Det beror på att det inte finns några regelrätta utbildningar att gå och ytterst få kurser i världen. En av dem som trots det satsar på flöjtrreparatörbanan är Viktoria Stenborg Lindström i Stockholm. Hon är frilansande tvärflöjtist och jobbar regelbundet i orkestrar som Kungliga Filharmonikerna, Kungliga Operan och Svenska Kammarorkestern. Därutöver driver hon det egna företaget Stockholms Flöjtverkstad hemma i lägenheten.
Tack vare ett stipendium från Hantverksinstitutets fond kan Viktoria vidareutbilda sig genom att gå en onlinekurs för att bli certifierad reparatör för Straubinger Flutes i Indiana, USA.
− Många flöjtister spelar på instrument som innehåller delar man bara får reparera om man är certifierad hos Straubinger. Jag har redan fått en plats på kursen och nu har jag finansieringen klar så att jag kan börja och bli certifierad, säger hon.
Läs mer om Hantverksinstitutets fond.
Certifieringar öppnar nya möjligheter
Prisnivån för professionella musikers tvärflöjter börjar en bit över hundratusen kronor. Precis som att ingen lämnar in en dyr bil på en verkstad som saknar auktorisation kräver musiker att deras instrument tas om hand av proffs med verifierade kunskaper och rätt reservdelar.
− Jag och många med mig spelar på Muramatsu-flöjter. Det finns bara fyra reparatörer i Sverige som är certifierade hos Muramatsu i Tokyo. Jag har genom rekommendation blivit erbjuden en plats för certifiering hos dem, men det kommer dröja till år 2027 innan jag får åka dit, säger Viktoria.
Erbjuder snabb hjälp
Yrkesverksamma flöjtister behöver lämna in sitt instrument för reparation och justering mellan en och fyra gånger per år. I dag behöver många skicka dem utomlands. Det kan då ta veckor att få flöjten tillbaka från Nederländerna, Tyskland eller andra länder där det finns fler flöjtreparatörer än i Sverige. Men det är inte alltid det går att ha den framförhållningen.
− Jag fick ett samtal en kväll från en soloflöjtist som skulle göra en inspelning dagen därpå och flöjten läckte. Jag kunde laga den samma kväll och han behövde inte ställa in inspelningen. Han blev så himla glad, säger Viktoria.
Drömmer om att driva större verkstad
Stipendiet från Hantverksinstitutets fond täcker inte bara Viktorias kurs för att bli certifierad hos Straubinger. Det gör det även möjligt för henne att köpa in viss högspecialiserad utrustning till verkstaden som inte går att få tag på i Sverige. Certifieringar är även i det avseendet en dörröppnare på sikt. Det är bara genom att vara certifierad hos tillverkare som det är möjligt för flöjtreparatörer att beställa material från dem.
− Man blir aldrig färdiglärd som flöjtreparatör. Min dröm är att en dag kunna ha en stor verkstad med flera anställda och också sälja flöjter, säger hon.
Glädjen i att kunna hjälpa andra
Vad är det som driver Viktoria att satsa på att vara flöjtreparatör jämte det redan krävande arbetet med att vara professionell musiker? Svaret kommer snabbt.
− Det gör min dag att se kunderna bli glada när jag kunnat hjälpa dem. Det är konkret problemlösning och eftersom jag själv är musiker märker jag när jag gjort ett bra jobb. Dessutom råder det akut brist på flöjtreparatörer. Jag kan göra stor skillnad, säger hon.