Tillväxten går trögt, arbetslösheten är fortsatt hög, konkurserna ökar. Med andra ord, svensk ekonomi är krasslig. Just nu behövs det en riktig vitamininjektion i form av välmående företag som kan skapa både tillväxt och jobb. 

Ett av de största hindren för svenska företag att anställa och expandera är sjuklöneansvaret. De första två veckorna av en sjukskrivning (utöver karensavdrag) måste arbetsgivaren betala den anställdes sjuklön, innan Försäkringskassan tar över. Det rör sig om stora summor som kan knäcka småföretag. Och det värsta är att det ska bli värre.

Ersättningen för höga sjuklönekostnader avskaffas

Sedan 2010 har arbetsgivare kunnat få retroaktiv ersättning för höga sjuklönekostnader, med ett tak på 250 000 kronor per arbetsgivare och år. Detta innebär en liten lättnad i kostnadstrycket på företag. Tyvärr är det slut med detta nu. I budgetpropositionen för 2024 som lades fram i höstas aviserade regeringen, helt oväntat, att ersättningen för höga sjuklönekostnader ska avskaffas från 1 juli i år.

Beskedet kom lika överraskande som en vinterkräksjuka mitt i sommaren, och kommer innebära kraftigt ökade kostnader för företagen – 1,2 miljarder kronor 2025 och 2,6 miljarder kronor 2026.   

Helt fel att öka företagens sjuklönekostnader

Som en hjärttransplantation mot kikhosta

Regeringens skäl är bland annat att man vill operera bort möjligheten för företag att fuska till sig sjukersättning. Men enligt Försäkringskassans egen granskning från februari i fjol framgår att enbart 0,2 procent av de totala utbetalda ersättningarna beror på fusk eller annan avsiktlig felrapportering. Det är som att utföra en hjärttransplantation på en patient som bara önskar bli av med kikhostan. 

Ett annat skäl som regeringen anger är att avskaffad ersättning för sjuklönekostnader skulle ge arbetsgivare ökade incitament att arbeta med rehabilitering för minskad sjukfrånvaro. Men för småföretag, där personalen ofta är företagets ryggrad, är sjukfrånvaron redan något man vill undvika som pesten då det ofta inte är någon annan som kan göra den personens jobb. Sjukfrånvaron är dessutom mindre i småföretag än exempelvis i offentlig sektor. 

Vältra inte över kostnader för sjukfrånvaro på företagen

Ta tempen på situationen

Trots att både Riksrevisionen och Inspektionen för Socialförsäkringen i sina granskningar av ersättningssystemet har förordat ökade kontroller av utbetalningar, inte att slopa ersättningen helt, tycks regeringen ha låst sig vid ett avskaffande.  

Det skulle gå att minska kostnaderna genom att ändra i systemet, utan ett totalt slopande. Enligt beräkningar som HUI Research gjort på Företagarnas uppdrag, vore den offentligfinansiella kostnaden för att täcka sjuklönekostnaden i alla företag med färre än tio anställda, avräknat dagens ersättning, endast 380 miljoner kronor. Vill man underlätta jobbskapande i småföretag, där fyra av fem nya jobb skapas i dag, vore det en bättre väg att gå. Det vore en injektion av både sunt förnuft och ekonomisk hälsa, och kanske kan vi då undvika att hamna i ekonomisk karantän. 

Kanske borde Regeringen ta tempen på situationen igen, innan de gör vår ekonomi sängliggande.