Vältra inte över kostnader för sjukfrånvaro på företagen

Det råder ekonomisk vinter, konstaterar regeringen. Under 2023 försattes fler företag i konkurs än på många år. Man får gå tillbaka till finanskrisen på 1990-talet för att hitta högre tal. Men samtidigt som många småföretag gått omkull eller kämpar för sin överlevnad väljer regeringen att i år öka deras kostnader. I juni föreslås ersättningen för delar av de anställdas sjuklönekostnader försvinna. 

Företagarna menar att det är en dålig prioritering. 

− Att skjuta över hundratals miljoner i ökade kostnader på främst små och medelstora företag, som samtidigt pressas av ökade kostnader på andra områden och vikande efterfrågan, skulle hämma jobbskapandet i dessa företag, tillväxten och möjligheten att minska den påtagligt höga arbetslösheten, säger Företagarnas arbetsrättsexpert Lise-Lotte Argulander. 

Läs Företagarnas remissyttrande över  promemorian Utfasning av ersättning för höga sjuklönekostnader.

Ersättningssystemet bör utvecklas 

Enligt regeringen medför möjligheten att få ersättning för sjuklönekostnader stora risker för felaktiga utbetalningar. Dessutom anser den att systemet minskar företagens drivkrafter för att förebygga sjukfrånvaro och vidta åtgärder för att sjukskrivna anställda ska kunna återgå i arbete.  

Företagarna invänder mot problembeskrivningen och menar därutöver att den principiella utgångspunkten bör vara att arbetsgivare endast ska betala ut ersättning för utfört arbete. Därför vill Företagarna att ersättningssystemet för sjuklönekostnader utvecklas och förbättras i stället för att tas bort. 

− Under 2023 har systemet med ersättning för sjuklönekostnader granskats av tre olika instanser. Resultatet av granskningarna är att det finns behov av ökade kontroller och mer myndighetssamverkan, men ingen förordar att det avskaffas, säger Lise-Lotte Argulander.  

Tre granskningar av sjuklöneersättningar 

Det är Försäkringskassan, Riksrevisionen och Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) som har granskat systemet.  

Försäkringskassan finner att 3,2 procent av utbetalningarna varit felaktiga 2021. Av dem berodde endast 6,9 procent på avsiktliga fel av arbetsgivaren. Av de totala felaktiva betalningarna utgör den andelen därför bara 0,2 procent. 

Riksrevisionen menar att Försäkringskassans kontroller behöver bli fler och effektivare och kritiserar regeringen för att inte ha följt upp behovet av inrapportering av fler uppgifter, och att inte ha förmått Skatteverket och Försäkringskassan att samverka på ett strukturerat sätt.  

ISF konstaterar att det är ett problem ur kontrollsynpunkt att sjuklönekostnaderna inte redovisas på individnivå, att en relativt hög andel av arbetsgivare inte inkommer med kompletterande uppgifter efter granskning och att automatiserade kontroller som sorterar ut ärenden för manuell granskning i betydligt högre grad leder till avslag än när granskning görs manuellt efter slumpmässigt urval. 

Sammanfattningsvis visar granskningarna att fusk inte är ett stort problem och att skärpa kontroller i systemet genom ökad automatisering vore bra.  

Sjuklöneersättning viktigt för småföretag  

Ersättning för sjuklönekostnader är viktigt för de små företagen. Andelen som erhåller ersättning av alla som rapporterat sjuklönekostnader är större bland de minsta arbetsgivarna. 

Företagarna har tagit hjälp av HUI Research för att ur Skatteverkets statistisk ta fram uppgifter om ersättningen för höga sjuklönekostnader för de minsta företagen (1–9 anställda). Den visar att ersättningen 2022 var 707 miljoner kronor. Då sjuklönekostnaden och ersättningen åren 2020–2022 påverkades av de tillfälliga regelverken under pandemin, är det mer relevant att jämföra med 2019. Ersättningen till företag med 1–19 anställda för 2019 omfattade 513 miljoner kronor. Den totala ersättningen för företag med färre än 50 anställda har också gått ner stadigt sedan 2020. 

Förbättringsförslag 

Enligt Företagarna skulle systemet kunna förbättras antingen genom att staten tar över sjuklöneansvaret för alla företag med färre än tio anställda, eller genom att höja gränsvärdena för de större arbetsgivarna eller sänka taket för ersättning. Det skulle minska de offentliga kostnaderna för ersättningen utan att ha påtagligt negativa effekter för mindre företag. 

− Enligt HUI Researchs beräkningar skulle den årliga offentligfinansiella kostnaden för staten att ta över sjuklöneansvaret för alla företag med färre än tio anställda, avräknat dagens ersättning för höga kostnader, landa på 380 miljoner kronor. Detta skulle medföra både minskade administrativa kostnader för de berörda myndigheterna och ökade möjligheter att anställa fler i småföretag, säger Lise-Lotte Argulander.