Hur kan företag förbereda sig för krig?

Det hör inte till vanligheten att en företrädare för regeringen inskärper att det kan bli krig i Sverige. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin gjorde det i ett uppmärksammat tal på Folk- och försvars årliga rikskonferens i Sälen nyligen. Även överbefälhavare Micael Bydén har i dagarna använt allvarsord och uppmanat alla invånare att göra sig förberedda för att det kan bli krig i Sverige.

Mindre inlindat budskap

För att sätta in uttalandena i ett sammanhang handlar de inte ett radikalt nytt budskap från regeringen och Försvarsmakten, utan snarare om mindre inlindade besked om de realiteter som varit kända sedan flera år tillbaka. Redan i fjol sade ÖB i samband med rikskonferensen i Sälen att privatpersoner bör vidta de åtgärder man kan, samt att det är viktigt att förstå att säkerhetsläget är allvarligt. Anledningen är främst Rysslands låga tröskel för att använda våld för att uppnå politiska mål och de svårbedömda spridningsriskerna av kriget i Ukraina som följer av det.

− Rysslands anfallskrig mot Ukraina är snart inne på sitt tredje år. Dödandet och förstörelsen för tankarna till andra världskrigets brutalitet och utmanar den säkerhetsordning som vårt samhälle behöver, säger Företagarnas samhällspolitiska chef Pernilla Norlin.

Vad det handlar om är att konflikter om territorier med militära medel åter är en realitet i vår del av världen.

Svenska företagare säger ja till Nato.

Vad betyder krigsrisken?

Man ska inte förstå regeringens och ÖB:s uppmaningar som att det bara är en tidsfråga innan Sverige drabbas av krig. Framtiden är inte ödesbestämd. Kärnan i budskapet till allmänheten handlar snarare om att det säkerhetspolitiska läget är dåligt, att situationen i vårt närområde snabbt kan försämras ytterligare och att det är viktigt att alla delar av totalförsvaret stärks i snabb takt för att kunna fungera krigsavhållande. Det gäller både upprustning av militära förmågor, Nato-medlemskapet och samhällets robusthet inför påfrestningar, kriser, förhöjd beredskap och ytterst krig på svenskt territorium. I den ekvationen utgör vanliga medborgares försvarsvilja och så kallad egenberedskap en viktig del.

− Sverige rustar upp militärt, är på väg in i Nato och bygger ut det eftersatta civila försvaret, men en viktig förmåga sitter i människors huvuden. I Ukraina ser vi varje dag vad folkets motståndskraft, företagsamhet och försvarsvilja betyder för att vardagen ska fungera, säger Pernilla Norlin.

Vad har företagen för ansvar och roll i krisberedskap och totalförsvar?

Företag del av civilförsvaret

Sveriges militära försvar kompletteras av det civila försvaret. De båda delarna förstärker varandra och utgör tillsammans totalförsvaret. Civilförsvaret handlar om den verksamhet som stat och kommuner, regioner, företag, organisationer, frivilliga försvarsorganisationer och enskilda bedriver för att kunna upprätthålla de viktigaste samhällsfunktionerna och värna civilbefolkningen utmed hela hotskalan och i krig.

− Näringslivet spelar en helt avgörande roll för att försvaret av Sverige ska fungera. Därför är det viktigt att totalförsvarsplaneringen tar hänsyn till företagandets förutsättningar och vardag, säger Pernilla Norlin.

Småföretagen viktiga i totalförsvaret.

Totalförsvaret reser sig igen

Fram till början av 1990-talet hade Sverige ett omfattande totalförsvar som inbegrep en stor del av befolkningen genom värnplikt, civilförsvar, frivilligrörelser, hemvärn och krigsviktiga företag (k-företag). Det fanns också stora lager av drivmedel och livsmedel. När kalla kriget tog slut och Sovjetunionen föll samman genomfördes stora nedskärningar av totalförsvaret. Militära förband och civila beredskapsresurser lades ner. Försvaret kom att fokusera på internationella insatser och på den civila sidan stod krisberedskap i centrum i takt med att hot- och säkerhetsbegreppet vidgades till att omfatta andra dimensioner än den militära. Risken för krig i Sverige tedde sig utesluten.

− Sedan 2015 har Sveriges totalförsvarsplanering återupptagits bit för bit, men det går inte att backa bandet till hur samhället och näringslivsstrukturen såg ut för trettio år sedan. I somras kom en utredning som visar att det saknas tillräcklig kunskap om Sveriges försörjningsförmåga, säger Pernilla Norlin.

Remissyttrande om betänkandet En modell för svensk försörjningsberedskap (SOU 2023:50).

Kraven kriget ställer

Före jul överlämnade Försvarsberedningen totalförsvarsrapporten Kraftsamling till försvarsminister Pål Jonson och Carl-Oskar Bohlin. I rapporten konstaterar beredningen att uppgifter, regelverk, ansvar och möjligheten att bygga upp en högre totalförsvarsförmåga ”till del” är på plats, men att det saknas en samhällsplanering, en kultur och ett förhållningssätt hos beslutsfattare i såväl offentlig som privat verksamhet som utgår från de krav ett krig ställer.

Några av de förslag som läggs fram i rapporten är tydliga lednings- och lydnadsförhållanden i det civila försvaret, återupprättandet av ett nytt ekonomiskt försvar, inrättande av nya beredskapssektorer (utrikeshandel, försörjning med industrivaror, arbetskraftsförsörjning samt planering, ledningsförmåga och samordning) en ekonomisk planeringsram för det civila försvaret samt återupprättande av ett system för krigsviktiga företag.

− Totalförsvarets civila del är ett komplicerat pussel att lägga. Det viktiga för alla företag som vill bidra är att staten bär huvudansvaret och står för finansieringen av de åtgärder som läggs på näringslivet och enskilda företag, säger Pernilla Norlin.