Rymden – en marknad med gränslösa möjligheter
Artikeln är uppdaterad med ny tidsangivelse för uppsändningen, som nu är planerad att ske 18 januari klockan 22:49, svensk tid.
Rymden är hetare än på länge. Under 2023 skickade 211 laster upp i omloppsbana runt jorden. Det är fler än en uppsändning varannan dag. Gränserna för vad som är möjligt och ekonomiskt gångbart flyttas hela tiden fram i takt med att ny teknik tas i bruk och konkurrensen pressar priserna. Kostnaden för att sända upp ett kilo last till låg omloppsbana är i dag en bråkdel av vad den var för något årtionde sedan och den spås fortsätta minska.
Företag gör rymden tillgänglig för fler
Den amerikanske entreprenören Elon Musks banbrytande företag SpaceX:s raketer har blivit omskrivna, inte minst för hans vision om att befolka Mars, men det finns fler företag som utvecklar kraftfulla raketer som vidgar vyerna. Nyligen sände amerikanska United Launch Alliance (ULA) upp den första raketen av dess nya generation, för att nämna ett exempel. Även inom tungviktssegmentet verkar med andra ord marknadskrafterna.
Allt fler länder och företag kastar lystna blickar mot månen. Indien lyckades i fjol som första land mjuklanda en farkost på månens sydpol, efter att både Ryssland och Japan misslyckats. I år inleder den amerikanska rymdmyndigheten NASA ett program som ger kontrakterade företag möjlighet att frakta utrustning till månen och 2025 planerar NASA att genomföra den första bemannade rymdfärden till månen sedan 1972. Kina har planer på att landa människor på månen före 2030 och fler följer efter. Till skillnad från under Apolloprogrammets dagar på 1960- och 1970-talet är planen nu att inte bara landa på månytan, utan att bygga upp varaktig infrastruktur, både på månytan och genom att ha satelliter i omlopp.
Assiye Süer: ”Målet är att bli bäst i Sverige på rymdteknik"
Astronauten Marcus Wandt till ISS
Samtidigt som allt detta fortsätter den Internationella rymdstationen ISS att färdas runt jorden i en hastighet av 28 000 kilometer i timmen. Klockan 22.49 svensk tid torsdagen 18 januari ska Sveriges färskaste astronaut, Marcus Wandt, färdas dit. Uppsändningen är ett samarbete mellan Rymdstyrelsen, den europeiska rymdorganisationen ESA, de amerikanska rymdföretagen Axiom Space och Space X samt NASA. Det är första gången ESA:s samarbetar med en kommersiell aktör – Axiom Space – för att ta sina nya astronauter till ISS.
Under de två veckor som Marcus Wandt ska vistas på ISS kommer han bland annat att genomföra ett experiment om stamceller för Uppsala universitet och ett om ergonomi för KTH. Dessutom kommer han att delta i ett tjugotal internationella experiment i tyngdlöshet tillsammans med den övriga besättningen. Till saken hör att Axiom Space har långt framskridna planer på att bygga den första, privata rymdstationen inom de närmaste åren.
Rymdduschen landar i Facitfabriken
Sverige i rymden
Om rymden och månen förr var destinationer som krävde stormakters resursmobilisering så är det numer en i allt större utsträckning en expanderande marknad. Företag i många länder samarbetar med rymdmyndigheter eller andra företag för att utveckla nya produkter och tjänster som både blickar ner mot jorden, ut i rymden och spänner från forskning och utveckling till nöje och turism. Samtidigt figurerar statliga intressen ofta i närheten av de kommersiella.
I Sverige är det Rymdstyrelsen som har ansvar för statligt finansierad nationell och internationell rymdverksamhet vad gäller forskning och utveckling. Myndigheten är Sveriges kontaktorgan för internationellt rymdsamarbete. Sveriges enda rymdbas, Esrange Space Center, ägs av det statliga bolaget Swedish Space Corporation (SSC).
Hon sätter Piteå på rymdkartan
"Rymden är som datateknik"
I fjol gav regeringen Rymdstyrelsen i uppdrag att inom ramen för Sveriges deltagande i ESA ordna så att en svensk projektanställd ESA-astronaut får delta i en rymdfärd till ISS. De ingick en avsiktsförklaring med Axiom Space och nu är alltså stunden kommen. Marcus Wandt blir den tredje svenska astronauten, efter Christer Fuglesang och Jessica Meir.
I en intervju med DI Digital från i somras pekar Christer Fuglesang på att det finns många företag som jobbar med rymden i Sverige.
”Man måste tänka på att rymden kommer in mer och mer i allting. Tänk att rymd är ungefär som datateknik, det finns i nästan allt man håller på med. I vår vardag använder vi oss av rymden hela tiden, och Sverige är på gång”, säger han i intervjun.