Få fart på produktivitetskarusellen

Produktivitetsutvecklingen i Sverige, särskilt i näringslivet, var mycket god mellan mitten av 1990-talet och finanskrisen 2008–2009. Därefter har den avtagit, även om det finns betydande skillnader mellan olika branscher. Samma utveckling finns i stora delar av västvärlden.

Lägre produktivitet ger lägre tillväxt 

Den stagnerade produktivitetsutvecklingen slår mot den ekonomiska tillväxten. Det är en anledning till att intresset för produktivitet och produktivitetsutveckling ökat markant de senaste åren. Bland annat har regeringen tillsatt en kommission för att studera produktivitet och ge förslag på hur den kan öka. Den konstaterar att Sverige blir 28 procent rikare på 25 år om produktiviteten ligger kvar på samma nivå som i dag, men att bara en smärre ökning av den gör att Sverige kommer att vara 45 procent rikare om 25 år. Skillnaden mellan de båda utfallen är 1 000 miljarder kronor.

Så kan produktiviteten öka 

Nu presenterar Företagarna en ny rapport som heter Produktivitetskarusellen: Så kan skattesystemet stärka tillväxten. Den tar ett större grepp om vilka skattereformer som krävs för att Sverige och svenska företag ska kunna höja den produktivitet som behövs för att hävda sig i den internationella konkurrensen.

− Produktivitet höjs genom ett entreprenöriellt drivet samspel mellan innovationer, höjt humankapital, ökat värdeskapande genom immateriella tillgångar, och förbättrad företagsstruktur. Alla dessa faktorer påverkas av skattesystemet, säger Patrick Krassén, Företagarnas skattepolitiska expert och policychef, som skrivit rapporten.

Åtta skattepolitiska förslag för ökad produktivitet 

Rapporten avslutas med ett antal frågeställningar om den framtida utvecklingen, och konkreta förslag på förändringar av beskattningen för att främja ökad produktivitet. Den tar även upp hur produktivitet i offentlig sektor kan höjas och de begränsningar som EU:s statsstödsregler innebär för möjliga reformer.

Företagarna vill se följande skattepolitiska reformer: 

• Sänkt statlig inkomstskatt, sänk inkomstskatterna i lägre inkomstklasser och minskad avtrappningen av jobbskatteavdraget.
• Utökning av expertskatten, genom att sänka beloppskravet och förlänga giltighetstiden.
• Främjande av ökat entreprenörskap genom att förbättra skattereglerna för ägarlett företagande.
• Säkerställande och tydliggörande i lagstiftningen och bokföringsreglerna att arbetsgivares kostnader för anställdas utbildning är avdragsgilla och hur sådana investeringar kan skrivas av över tid.
• Införande av en extra skattereduktion för kostnader för personalutbildning som immateriell anläggningstillgång.
• Förbättrat investeringsklimatet genom stärkt rättssäkerhet, bland annat genom att införa krav på påvisat uppsåt eller grov oaktsamhet för att skattetillägg ska kunna påföras och att öka möjligheterna att få bindande skattebesked som inte kan rivas upp av Skatteverket retroaktivt.
• Minskad skevhet i beskattningen av eget respektive lånat kapital, exempelvis genom att införa ett avdrag för ökning av det egna kapitalet, motsvarande ränteavdraget för lånat kapital.
• Sänkt bolagsskattesats, så att Sverige ligger vid eller nära det internationella kravet på 15 procent effektiv bolagsskatt.