Månad 3, dag 12 – i tisdags var det en av årets två ”3:12-dagar” (den andra är förstås tredje december). I år finns det kanske extra mycket skäl att uppmärksamma dessa dagar. I slutet av maj är nämligen utredningen om hur skattereglerna för ägarledda företag, de så kallade 3:12- reglerna, tänkt att gå i mål. Vilka förändringar kan vi förvänta oss?

Till att börja med, för transparens: Undertecknad sitter med som expert i utredningen, förordnad av Företagarna. Det innebär att jag har varit med på ett stort antal möten i utredningen, plöjt många hundra sidor av utkast till betänkandetext, och stött och blött med de andra representanterna i utredningen vid både ett och två tillfällen.

Regler för lön eller aktieutdelning

Varför har vi 3:12-reglerna? Detta har jag skrivit om vid tidigare tillfällen, men en kort sammanfattning: Sverige har sedan början av 1990-talet ett dualt skattesystem. Med detta avses att inkomster av arbete respektive inkomst av kapital beskattas på olika sätt – arbete progressivt, med högre skattesats vid högre inkomster, och kapitalinkomster proportionellt, med samma skattesats oavsett summa. På grund av detta har riksdag och regering ansett att det behövs regler för att styra hur företagare som arbetar i det företag de äger tar ut sitt överskott – som lön eller aktieutdelning. 

Detta är kärnan i 3:12-regelverket: Viljan från politiken att förhindra det som benämns ”inkomstomvandling”. Med begreppet avses att inkomster som ”egentligen” härrör från verksamhet som är att betrakta som arbete, i stället tas ut av ägaren som utdelning, alltså avkastning på kapitalinvestering. 

Inkomstomvandling – nyckfullt begrepp

Begreppet inkomstomvandling är svårfångat, men det har funnits med i 3:12-reglerna sedan deras tillkomst. Det för oss till den nu sittande utredningen, och vad den ska uppnå.

Sammanfattat kan instruktionerna (regeringens direktiv) till utredningen sägas handla om tre övergripande syften: förenkla, förbättra, och undvika öppningar för inkomstomvandling. 

En statlig utredning är, genom regeringens förordning, bunden av sina direktiv. Därmed behöver 3:12-utredningen hitta en balans mellan de ovan nämnda syftena.

Förenkla, förbättra och undvika

Förenkla – det är utredningens grundläggande syfte. 3:12-reglerna är allmänt ansedda som komplexa. För de minsta företagen är de dock inte så svåra att tolka – det finns två regler som styr utdelningsreglerna (löneregeln och schablonregeln) och för exempelvis soloföretagare med eget aktiebolag eller företag med ett fåtal anställda är dessa regler inte alltför svårtolkade. Om man står inför att genomföra mer komplicerade andelsbyten, ägarskiften eller verksamhetsförändringar, kan tolkningssvårigheterna dock bli en osäkerhetsfaktor.

Förbättra – regeringens tilläggsdirektiv och tydliga besked i januari förra året utesluter att skattehöjningar kan komma i fråga. Därmed återstår att se vilka förbättringar som är möjliga, givet att de inte ska innebära mer krångligheter eller ökade möjligheter till inkomstomvandling.

Och därmed till det tredje kriteriet – ”undvika inkomstomvandling”.  För många företagare framstår hela utgångspunkten som underlig – borde inte jag få bestämma hur jag disponerar överskottet i det företag jag äger? Nej, tycker lagstiftaren – det vore orättvist för de löntagare som inte kan ta ut sin lön som (lägre beskattad) kapitalinkomst. Därav dessa särskilda regler. Och det är just detta kriterium, att undvika inkomstomvandling, som innebär mest hinder mot att kunna förbättra reglerna för ägarledda företag.

Blir det förbättringar?

Var vi kommer att landa är en fråga inte bara för utredningen, utan för remissinstanserna, Lagrådet, regeringen och slutligen riksdagen. I bästa fall kan förbättringar genomföras i lagstiftning från årsskiftet 2025/26 – i sämsta fall blir det inga förbättringar alls. Så, se till att din lokala riksdagsledamot engagerar sig för förbättringar av skattereglerna för aktiva ägare i småföretag – som skapar jobb, innovationer och välstånd!