För att funktionen du försöker använda ska fungera korrekt behöver du uppdatera ditt samtycke. Du kan alltid ändra dig genom att klicka på Cookieinställningar i sidfoten.

podcast news play företagaren I media förmån faq
Nyheter

Det höga lönekravet för arbetskraftsinvandring skapar problem

Publicerad 25 nov 2024
Att stänga dörren för arbetskraft fungerade inte i slutet av 1970-talet och det fungerar ännu sämre i dagens globala ekonomi och konkurrens.
Getty Images/Alexander Farnsworth.

Arbetskraftsinvandring handlar om en reglerad process där personer kommer till Sverige för att arbeta, betala skatt och bidra till tillväxt och välstånd. Den är viktig för många företag eftersom de inte kan hitta rätt personer att anställa på andra sätt: kompetensbristen har under många år varit ett av företagens största tillväxthinder.

Dåliga svar och obesvarade frågor

Skärpta krav för arbetstillstånd

Regeringen driver dock i enlighet med Tidöavtalet en politik som handlar om att dels skärpa villkoren för arbetskraftsinvandring, dels främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. En viktig del i den omläggningen av politiken handlar om att drastiskt höja lönekravet för att bevilja arbetstillstånd.

Att lönegolvet med regeringens politik hamnar så högt som 35 600 kronor i månaden – den svenska medianlönen – kommer få stora, negativa konsekvenser för många branscher och enskilda företag. Det skriver Företagarnas migrations- och arbetsmarknadsexpert Catharina Bildt Grape i Dagens Industri, tillsammans med Ellinor Bokedal, Swedish Incubators & Science Parks och Göran Agardh, ordförande för Association of Swedish Beauty Brands (ASBB).

Tillämpa branschpraxis eller lägsta kollektivavtal i stället

En alternativ lösning vore att i stället tillämpa de lönenivåer som gäller inom respektive bransch och yrke enligt branschpraxis eller lägsta kollektivavtal. Det vore bättre eftersom regeringen felaktigt kopplar samman hög kvalifikation till hög lön, skriver debattörerna i DI-artikeln:

”Att vissa yrken och företag ska nekas tillgång till rätt kompetens på grund av rådande lönenivå i branschen är varken förenligt med den svenska modellen eller med en företagarvänlig politik.”

Lös debattartikeln i Dagens Industri

Negativa effekter

Innovativa startupbolag och företag inom skönhetsbranschen är exempel på dem som är beroende av utländsk kompetens. I en startup är det vanligt att anställda erbjuds optioner i kombination med lön då det inte finns tillräckligt med kapital för att betala höga löner från start. Med de nya reglerna för arbetskraftsinvandring riskerar startups att välja att inte etablera sig i Sverige. I så fall går Sverige miste om både nya idéer och arbetstillfällen. Inom skönhetsbranschen finns många arbetskraftsinvandrare. Utan tillgång till kompetens minskar produktionen och företag får antingen flytta eller lägga ner.

Fler nyheter från Företagarna