Skydda personuppgifter från att utnyttjas av kriminella
Grundlagsskyddet för söktjänster som offentliggör personuppgifter bör begränsas. Det föreslår utredningen om ett förstärkt skydd för personuppgifter på tryck- och yttrandefrihetsområdet som regeringen tillsatte i fjol.
Företagarna välkomnar utredningens förslag.
− Vi har jobbat aktivt och målmedvetet under lång tid med att få något att hända i den här frågan och det är glädjande att det rör på sig, säger Tobias Adielsson, Företagarnas expert på säkerhet och brott mot företag.
Gör det svårare för kriminella att hitta offer
Smörgåsbord för kriminella
Kriminella kan använda uppgifterna som är lättillgängliga för var och en till att både ringa in tilltänkta brottsoffer i de våldsspiraler som tyvärr blivit vanliga och för att kunna ägna sig åt bedrägerier och stölder, genom att till exempel rikta in sig mot äldre eller företagare.
− Söktjänsterna utgör ett smörgåsbord för kriminella när de kartlägger personer och väljer ut brottsoffer, säger Tobias Adielsson.
Generella undantagsbestämmelser i TF och YGL
I betänkandet Personuppgifter och mediegrundlagarna som den särskilda utredaren och hovrättsrådet Daniel Gustavsson överlämnade till justitieminister Gunnar Strömmer på onsdagen landar utredningen i införande av generella undantagsbestämmelser i Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen. Sådana så kallade delegationsbestämmelser om inskränkningar i mediegrundlagarna finns redan i dag på flera områden.
Förslaget innebär är att lagstiftaren får möjlighet att stifta lag på det område som omfattas av grundlagsundantaget. Det medger även tillämpning av redan befintlig lagstiftning och EU-förordningar på området. En effekt av det är att EU:s dataskyddsförordning och dataskyddslagen blir tillämpliga för de aktörer som träffas av bestämmelserna.
Brist på skydd för personlig integritet
Bakgrunden till utredningen och dess förslag är att en rad olika söktjänster hämtar information från olika myndigheter med stöd av offentlighetsprincipen och gör dem tillgängliga för allmänheten. Det handlar enligt utredningen – som biståtts av en parlamentariskt sammansatt referensgrupp – om uppgifter som ligger långt från kärnområdet för mediegrundlagarna och har lite att göra med sådan verksamhet som mediegrundlagarna är tänkta att skydda.
Exempel på personuppgifter som är sökbara är namn, ålder, adress, bostadens storlek, bolagsengagemang och fordonsinnehav. Det finns även söktjänster som gör det möjligt att söka på namn eller personnummer för att ta reda på om en person förekommer i domstols- och myndighetshandlingar. Det sistnämnda gör det svårare för personer som har dömts för brott och avtjänat sitt straff att återanpassa sig till ett laglydigt levnadssätt, samtidigt som sådana söktjänster erbjuder möjlighet att göra bakgrundskontroller. Det pågår för närvarande lagstiftningsarbete för att underlätta för till exempel arbetsgivare att göra bakgrundskontroller.
− Vi ser mycket positivt på att både utredningen och politikerna har tagit hänsyn till företagens synpunkter. Enligt våra undersökningar vill över åttio procent av företagen begränsa tillgången till privat information som kan utnyttjas för brott, säger Tobias Adielsson.