Donald Trump och Republikanerna vann valet i USA stort. Trump vann en betryggande majoritet av elektorsrösterna (312─226), Republikanerna har majoritet i senaten (53─ 47) och även i representanthuset. Även i de elva guvernörsvalet vann Republikanerna de flesta (8─3) och har nu 27 guvernörsposter, mot 23 för Demokraterna.

Republikanernas storvinst kommer att ha effekter på många områden av USA:s politik. Exakt hur stor och var den kommer att märkas kan man spekulera om. Vissa områden är av större intresse för Sverige och Europa. Ekonomin, handeln och säkerheten är de kanske tre viktigaste.

Ekonomin under Trump

Mycket av valkampanjen präglades av de kraftiga prisökningarna de senaste åren, särskilt på konsumentvaror. viktiga väljargrupper i USA har fått minskad köpkraft och kopplat detta till Joe Bidens politik.

Donald Trump har gett vissa indikationer om inriktningen för sin ekonomiska politik.

Såväl inkomstskatter som bolagsskatt förväntas sänkas. Trump har talat om att sänka federala inkomstskatter och skatten på statlig pension, slopa skatten på dricks och övertidsarbete, och sänka bolagsskatten i synnerhet för företag som producerar i USA. Han har även talat om att höja vissa bidrag.

Börserna har reagerat positivt på valresultatet, och Trump har uppfattats som positiv av många företagsledare. Stärkta incitament för amerikanska företag att förlägga produktion till USA kan innebära konkurrensfördelar för dem gentemot europeiska och asiatiska konkurrenter.

USA:s ekonomi påverkas förstås också starkt av vilken räntepolitik som centralbanken Federal Reserve för. Den är självständig, men Trump har antytt att han vill öka det politiska inflytandet över centralbankens beslut. Osäkerhet om räntepolitiken kan leda till oro på marknaderna.

Handeln under Trump

Det är en underdrift att säga att frihandel står lågt i kurs i USA. Varken Republikanerna eller Demokraterna har talat väl om frihandel på flera år och Donald Trump har aktivt motarbetat flera frihandelsavtal. Ända sedan 1980-talet har han uttryckt sådant som att ”our allies are ripping us off”, genom att jobb flyttats från USA till andra länder.

När det gäller tullar har Trump talat om att höja dem med 10─20 procent generellt, och uppemot 60 procent på import från Kina. Trumps ”America First”-inställning vägleder hans syn på handel, liksom på andra områden.

Tullar motiveras ofta med att de gynnar inhemska företag genom att göra import dyrare, men leder också till dyrare priser för konsumenter, riskerar att spä på inflationen, och gör importerade insatsvaror till produktion i USA dyrare, vilket riskerar bromsa ekonomin.

Enligt Kommerskollegium och Stockholms Handelskammare är handeln mellan EU och USA den största globalt, och står för en tredjedel av världshandeln totalt. USA är Sveriges tredje största exportmarknad, och handeln mellan Sverige och USA hade ett värde på 562 miljarder kronor förra året.

Om Trumps tullhöjningar skulle genomföras bedömer Kommerskollegium att den svenska exporten till USA skulle minska med 16 procent. Det skulle drabba de företag som exporterar till USA och amerikanska dotterbolag i Sverige, som sysselsätter omkring 200 000 personer. De största branscherna är fordons- och maskintillverkning, läkemedel, telekom och data- och informationstjänster.

I förlängningen skulle ett handelskrig mellan USA och EU, och potentiellt andra länder, vara ett hårt slag mot världsekonomin. I ett läge där världshandelsorganisationen WTO redan fungerar illa sedan snart två decennier vore det särskilt illa.

Säkerheten under Trump

När Donald Trump kampanjat utifrån ett ”America First”-perspektiv har många blivit oroliga för minskat amerikanskt ekonomiskt stöd till Nato och Ukraina, men även i stödet för Taiwan, Sydkorea och andra viktiga allierade. Under Trumps förra mandatperiod lyckades USA dock lotsa fram samarbetsavtal mellan Israel och flera arabländer, vilket sågs som positivt för utvecklingen i Mellanöstern. Trump förväntas fortsätta stödja Israel och hålla en hård linje mot Iran (som Barack Obama mjukade upp).

Eftersom USA har en relativt stor vapenindustri, som exporterar till Nato-länder, finns det vissa skäl att inte dra alltför förhastade slutsatser om att Trump skulle ta ut USA ur Nato. Liksom på många andra områden är Trump medvetet otydlig med vad exakt han kommer att försöka genomföra.

Även om USA skulle besluta att dra ner på engagemanget i Nato har USA uppemot 100 000 trupper stationerade i Europa på ett tiotal baser. Det är inte troligt att dessa stängs ner i en handvändning. Oavsett vad USA kommer att besluta om avseende Nato, kommer dock europeiska länder att behöva höja sina militära investeringar under kommande år. Det kan innebära höjda skatter för finansiering, men också affärsmöjligheter för företag i försvarsindustrin och deras kringtjänster.