Den 4 oktober är inte bara Kanelbullens dag – utan också årsdagen för en av de största demonstrationerna i Sveriges historia. Denna dag 1983 samlades mellan 75 000 och 100 000 personer i Stockholm för att visa sitt motstånd mot den dåvarande socialdemokratiska regeringens förslag om så kallade löntagarfonder.

Genom dessa fonder, som hade sitt ursprung i ett förslag från LO:s kongress i mitten av 1970-talet, skulle ägandet av privata företag stegvis överföras till fonder under facklig kontroll. 

Småföretagare demonstrerade

Det svenska näringslivet samordnade en massiv kampanj – dominerad av småföretagare. Vid demonstrationen utanför riksdagen 4 oktober 1983 var några av de tongivande talarna småföretagare från Skövde, Svärdsjö, Västerås och Växjö. Även företrädare för större företag, som Antonia Ax:son Johnson och Hans Werthén, var aktiva i motståndet mot fonderna.

Fonderna infördes slutligt, om än i urvattnad form, senare under 1983. När Carl Bildts regering tillträdde 1991 var dess första proposition – framlagd 4/10 1991 – att avskaffa fonderna. Detta skedde också året efter.

Nya hot mot fri företagsamhet

41 år efter den stora företagardemonstrationen kan allt detta framstå som bara av historiskt intresse. Inga förslag om att förstatliga eller förfackliga ägandet av privata företag ligger på bordet. 

Men det innebär inte att vi kan luta oss tillbaka, vila på lagrarna och tro att kampen om företagandets frihet är slutligt vunnen. Hoten ser annorlunda ut, men de finns där – om än ofta mer subtilt än 1983.

• Äganderätten begränsas, exempelvis för skogsföretagare, genom EU-beslut om avverkning och markanvändning.
• Avtalsfriheten inskränks, genom löneregleringar för utländsk arbetskraft och krav på att konsulter måste erbjudas anställning.
• Konkurrensen mellan företag sätts ur spel, när regeringar runt om Europa skjuter till statliga medel till vissa utvalda företag eller projekt, ofta med grön omställning eller ”industristrategier” som motivering.
• Etableringsfriheten stryps på ett antal områden, genom långtgående krav på företagarens vandel och tungrodda regelverk.
• Handeln över gränser försvåras, med säkerhetspolitik, klimatpolitik eller kulturhistoria som angivna motiv.

Dessa är bara några av hoten mot fri företagsamhet som är på agendan i skrivande stund. Den tydliga slutsatsen är att kampen aldrig är slutligt vunnen och att vårt arbete för näringsfrihet och företagandets villkor alltid måste fortgå. Skänk det gärna en tanke när du äter dagens kanelbulle.