Frasande finklänningar och kostymer, guldiga pompoms som skakas i luften, ett förväntansfullt sorl som fyller Blå hallen. God mat serveras på varma tallrikar och det utbringas skålar för pirriga finalister. Stämningen går – som det brukar sägas – att ta på. Var är vi egentligen? Jo i Stockholms stadshus för finalen av Årets Företagare, den utmärkelse som årligen delas ut för att synliggöra företagare som genom sitt engagemang och entreprenörskap driver och utvecklar sina verksamheter på ett lönsamt och hållbart sätt och bidrar till lokal, regional och nationell utveckling och tillväxt. 

En drivkraft till samhällets utveckling  

Företagarna hyllar alltså företagsamma individer genom att dela ut priser till årets företagare och årets unga företagare i Sverige. I grunden handlar det om att vi vill fira och synliggöra entreprenörskap. Ordet, som har sitt ursprung i franskans entreprendre, betyder att påbörja eller att åta sig någonting. På 1700-talet användes begreppet för en uppfinningsrik person som tillverkade och kom på nya saker. Entreprenörskap beskrivs också som en av drivkrafterna till vårt samhälles tillväxt och utveckling. 

I dag talar vi om företagsamma individer som skapar innovativa idéer, produkter och tjänster, nya jobb samt har kraften att förändra världen. Nationalekonomen William Nordhaus vid Yale University har visat att innovatörer själva i genomsnitt endast fångar en liten andel av de totala vinsterna från sina innovationer – ungefär 2,2 procent – medan majoriteten av värdet tillfaller samhället som helhet i form av lägre priser, förbättrad kvalitet och nya produkter och tjänster. 

Enklare på riktigt  

Företagsamma individer är definitivt värda att hylla och främja. Men vänta nu, främjar vi i praktiken dessa driftiga människor? Eller handlar det mera om utfästelser i ord, exempelvis av statsminister Ulf Kristersson i regeringsförklaringen  10 september: ”Det måste bli enklare att driva företag i Sverige. (…) Inga onödiga regler ska tynga svenska företagare och grumla glädjen i entreprenörers livsprojekt.” 

Uttalandet till trots märks inte regeringens ambition om att minska företagens regelbörda i listan över de lagförslag som planeras att läggas på riksdagens bord under överskådlig tid. Visst är vi glada över att det endast ska krävas en enkel och kostnadsfri anmälan för den som vill driva hotell eller pensionat (i stället för en kostsam ansökan om förvaltarbevis) samt att lättnader i strandskyddet är på gång. Men ärligt talat, det behövs betydligt mer för att entreprenörernas glädje inte ska grumlas.  

Företagsvänligare Europa

På EU-nivå har rapporter av två tidigare italienska premiärministrar, Enrico Letta – om hur den inre marknaden kan förbättras – och Mario Draghi – om hur unionens konkurrenskraft kan stärkas, tydliggjort behovet av att höja EU:s relativa vikt i världsekonomin (även om deras reformförslag lämnar mycket att önska). Det är för dyrt och svårt att driva företag inom EU. På topplistan över vad företagen anser behöver göras ligger just minskade administrativa krav på små och medelstora företag.  

Allt fler röster höjs nu också, bland annat signeras ett upprop från entreprenörer och investerare, EU Inc, som vill få EU att mera efterlikna USA, åtminstone när det kommer till hur vänligt inriktad unionen ska vara när det gäller att starta nya företag med ett regelverk som sträcker sig över EU:s gränser.  

Från Företagarnas sida är vi glada över att ett Förenklingsråd och ett Implementeringsråd nu finns på plats och att vi representeras med ledamöter i dem. Men i grunden finns ett enkelt recept för att stärka konkurrenskraften och öka tillväxten. Vi bidrar mer än gärna med berättelsen om vad företagsamma individer betyder för samhället. Nu behöver politiker av alla färger och på alla nivåer bidra med satsningar på ett bättre företagsklimat, med särskild adress mot små och medelstora företag. Det måste bli enklare att driva företag i Sverige och Europa.