Positivt steg mot hållbara och fungerande transporter
Infrastrukturen riskerar att bli en flaskhals för jobb och tillväxt i många delar av landet om inte underhåll och upprustning utförs i erforderlig omfattning. Det skriver regeringen i infrastrukturpropositionen som nu har presenterats.
− Regeringen satsar stort på underhåll av vägar och järnvägar, men också på nya investeringar. Det bidrar till ett robust och effektivt samt långsiktigt hållbart transportsystem där människors vardag fungerar och företagen kan fortsätta att driva och utveckla sin verksamhet, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson.
Rätt prioritera underhåll av vägnätet
Att regeringen vill satsa mer på underhåll och att anslagen föreslås öka med över 200 miljarder kronor under planperioden 2026–2037 har varit känt en tid. Regeringen har flaggat flitigt för infrastrukturpropositionen under pressträffar och statsminister Ulf Kristersson lyfte i regeringsförklaringen fram den som en viktig del i regeringens strävan att Sverige ska var ett land som tävlar ”över sin viktklass”.
Företagarna är positiva till ambitionen och propositionens innehåll.
− Sverige är ett glesbefolkat land i Europas utkant och starkt beroende av fungerande transporter för att behålla konkurrenskraften. Under de senaste åren har dock en stor underhållsskuld inom infrastrukturen byggts upp. För att främja ett växande näringsliv och ett effektivt transportsystem har Företagarna länge betonat vikten av att prioritera underhållet av vägnätet innan nya investeringar görs. Den nuvarande propositionen signalerar att vägnätet kommer att få ökad prioritet framöver, vilket är ett positivt steg mot hållbara och fungerande transporter, säger Jennie Albinsson, Företagarnas näringspolitiska expert med inriktning på miljö och hållbarhet.
Privat finansiering kan ge bättre kvalitet
Det var redan känt att regeringen vill satsa 1 171 miljarder kronor, exklusive medel för banavgifter och trängselavgifter. Nytt är dock att regeringen menar att en omfördelning av anslag från den totala ekonomiska ramen till Trafikverkets förvaltningsanslag gör att den totala ökningen under planperioden uppgår till 262 miljarder kronor, eller 27 procent jämfört med nuvarande infrastrukturplan.
Regeringen vill även pröva nya möjligheter till alternativ finansiering under planperioden. Förutsättningen för att det ska bli aktuellt i ett konkret projekt är att sådan finansiering ska kunna antas leda till snabbare och mer kostnadseffektivt genomförande, eller att fler projekt än vad som annars hade varit fallet kan genomföras inom en viss tidsram.
− Företagarna är positiva till att regeringen öppnar upp för privat finansiering av olika projekt. Det kan öka konkurrensen, vilket i sin tur kan leda till bättre kvalitet och effektivare genomförande av projekten, säger Jennie Albinsson.
Bra vägar bra för konkurrenskraften
Regeringen vill fördela anslagen så att utveckling av transportinfrastruktur får 607 miljarder kronor. Drift och underhåll av järnvägen får 210 miljarder kronor och drift och underhåll av vägar 354 miljarder kronor. Förutsättningar för resor till arbete och utbildning samt näringslivets transporter ska prioriteras vid nyinvesteringar i vägar och järnvägar.
Enligt regeringens bedömning betyder satsningarna på vägnätet att allt eftersatt underhåll tas igen under planperioden. Däremot krävs mer för att beta av motsvarande underhållsskuld inom järnvägen.
− Spåriga vägar och bristfälligt vägunderhåll har länge skapat problem för näringslivet. Försämrad vägkvalitet leder till högre kostnader för företag, genom dyrare fordonsunderhåll och ökade bränslekostnader, vilket i sin tur överförs till konsumenterna. Dessutom gör dåliga vägar det svårare för företag att behålla och rekrytera personal, särskilt i områden med sänkta hastigheter. Vi hoppas nu att man kommer tillrätta med dessa problem, så att konkurrenskraftiga företag kan fortsatt bidra till tillväxt och skapa fler arbetstillfällen, säger Jennie Albinsson.