”Bankbedrägeri? Jag har blivit rånad”
Dina bankkonton är länsade. Med en ilning längs ryggraden förstår du att banktjänstemannen du pratat med i själva verket är en bedragare. Sedan kommer nästa kalldusch. Banken menar att det är du som har gjort fel och konsumentlagstiftningens skydd gäller inte för företagare.
Rånad, inte bedragen
Så kallade bankbedrägerier drabbar många företagare och mörkertalet är stort. Företagarna Nyheter har pratat med tre småföretagare som blivit av med större belopp. De känner sig svikna av banken och menar att många drabbade företagare mår dåligt i det tysta, eftersom fokus hamnar på vad brottsoffret borde ha gjort, inte på brister i bankernas säkerhetssystem.
− Jag har blivit rånad och skammen läggs på mig, offret. Jag är arg på att banken påstår att jag varit fullt medveten om att jag tillåtit fjärrstyrning av telefonen och att jag inte skulle ha befunnit mig i en pressad situation, säger Inger Gustafsson i Sotenäs.
Sämre skydd för företagare
Häromåret slog Högsta domstolen fast att banker i normalfallet ska återställa privatpersoners konton efter otillbörliga transaktioner. Vid grov vårdslöst begränsas ansvaret, men bara den som anses ha handlat särskilt klandervärt ska ansvara för hela beloppet själv.
Egenföretagaren Rasmus Åkerblom i Stockholm reagerar på att bankerna ofta hävdar att brottsoffren inte varit tillräckligt försiktiga.
− Det är lågt av bankerna att påstå att en företagare som drivit verksamheten länge, kanske så länge som i 30–40 år, plötslig skulle strunta i om alla pengar försvinner. Självklart gör man allt man kan för att skydda sitt företags pengar, säger han.
Bankerna hävdar dessutom att de tre företagarna i den här artikeln agerat enbart som företag och inte som privatpersoner – trots att deras bank-id:n är privata. Konsekvenserna av detta blir allvarliga då konsumentlagstiftningen inte gäller för företag.
TV4: Bedragare tömde hela Rasmus företagskonto
− Mitt företag har inte skrivit på något avtal om bank-id. Det är jag som privatperson som har ett bank-id och det är det som använts för att stjäla företagets pengar, säger Sundsvallsföretagaren Volker Ströhlein.
Alla tre menar att bankerna inte gör tillräckligt för att anpassa säkerhetssystemen trots brottslighetens omfattning och konsekvenser. De vill sätta fokus på det och vad som kan göras åt detta, men menar samtidigt att det är viktigt att berätta hur svårt det är att värja sig om man hamnar i bedragarnas klor. Det är mer rättvisande att tala om rån än bedrägeri, tycker de.
Hjälpsamma och tillmötesgående
Det var i våras som Volker trodde att han fick ett sms från Handelsbanken. Någon hade beställt en kortterminal i hans namn. Han kontaktade banken via numret i meddelandet och fick prata med en person som ingav förtroende och som sade att någon även ansökt om lån i hans namn.
Skickligt skruvade bedragaren upp angelägenhetsgraden och komplexiteten i problemet för att få Volker ur balans. En driftsstörning i bank-id-systemet användes för att få honom att tro att det var ett bedrägeriförsök riktat mot honom.
Bedragaren fick Volker att göra en polisanmälan – som i efterhand visat sig gå till bedragare – och bokade till och med in ett möte på hans lokala bankkontor. Med raffinerade metoder fick de honom att under ett par dagar signera betalningar på totalt 600 000 kronor.
− De var så hjälpsamma. Det kändes som att jag pratade med min bästa vän. Om mannen som utgav sig för att jobba på banken varit säljare i stället hade jag anställt honom direkt, säger Volker.
Skickliga på att sälja rädsla
Bedragarnas manipulativa förmåga är något Rasmus Åkerblom i Stockholm skriver under på. Han är journalist, tv-producent och föreläser om kritiskt tänkande. Men ingen går säker och nu väver han in en ny berättelse i sina föreläsningar. Bedragarna lyckades nämligen ta kontroll över hans internetbank och tömma företagskontot på 600 000 kronor.
− De här personerna är extremt skickliga. Någon kanske tror att de tjatar att man ska överföra pengar, men de säljer rädsla. De skapar en stämning som gör att man säger ”ni måste göra mer för att hjälpa mig”, säger han.
I Rasmus fall fick han ett sms om en misstänkt transition från vad han trodde var Nordea. Han uppmanades kontakta spärrtjänst på ett nummer. I telefonkön var det samma Nordearöst som på riktigt. Personen som tog emot hans ärende låtsades hjälpa till att spärra bank-id och gjorde inget som fick honom att ana oråd. En timme senare ringde Nordea och berättade att han blivit utsatt för ett bedrägeri.
− Jag frågade det andra – riktiga – Nordea hur jag kan veta att de inte är bedragare. Kvinnan som jag pratade med sade ”jag kan bara be dig lita på mig” och att jag skulle logga in med bank-id. Ibland går det bra, ibland går det dåligt, suckar Rasmus.
Som vilken banktjänsteman som helst
När bedragarna slagit till mot Inger Gustafsson i Bovallstrand i Sotenäs tänkte hon att personen hon talat med måste ha jobbat på bank eftersom allt föreföll så äkta. Hon och sambon satt en kväll i augusti häromåret hemma hos bekanta när hon fick ett sms från SEB som varnade för bedräglig aktivitet.
− Meddelandet hamnade på samma ställe i telefonen som mina andra sms från SEB. Det innehöll en uppmaning om att ringa spärrservice och ett telefonnummer, säger hon.
Inger ringde upp numret och lurades av den falska bankkvinnan att uppsöka en dator för att komma bort från de övriga i sällskapet. Hon cyklade den korta biten till företaget, installerade om bank-id och blev guidad att installera en falsk säkerhetsprogramvara som var döpt till SEB säkerhetsprogramvara.
− Sofia Alm påstod hon att hon hette och lät som vilken banktjänstemannen som helst. Eftersom jag har mycket god kontakt med SEB så hade jag ingen anledning att tro att jag inte pratade med banken, säger hon.
Dagen efter berättade Inger på kontoret vad som hänt. Kollegorna blev misstänksamma och ringde banken för att spärra alla konton. Då visade det sig att bedragarna under natten lyckats komma över mer än sju miljoner kronor från ett företagskonto. En mindre del lyckades SEB stoppa och några hundratusen har återförts. Resten saknas alltjämt.
− Skapandet av bank-id på vitt skilda platser inom fyra minuter, byte av telefon, storleken på beloppen, antalet överföringar och tidpunkterna borde ha stoppat överföringarna, men ingen varningsklocka ringde i bankens system, säger Inger.
Stärk företagares skydd mot bankbedrägerier
Sätt press på bankerna
Volker har inte hunnit gå vidare rättsligt ännu, eftersom det var nyligen han drabbades, men bemötandet från banken handlar om att det är han som gjort fel som låtit sig bli manipulerad. Inger kopplade snabbt in en advokat och en internutredare. Rasmus har stämt Nordea.
Alla tre menar att det är alldeles för enkelt att göra otillbörliga transaktioner och att bankerna gör för lite för att lösa problemet.
− När banker nu går ut med reklam att de börjar skydda privata konton genom att fördröja utbetalningar känns det som ett hån. Varför finns inte den möjligheten även på företagskonton? undrar Volker.
Inger är inne på samma spår.
− När du köper en företagstjänst hos banken så borde den komma med hög säkerhet som standard, med tanke på hur vanligt det är att bli rånad på det här sättet. Då kan du sedan själv välja att justera ner säkerheten för överföringar och annat för att passa din verksamhet. I dag är det tvärtom. Konton kan tömmas snabbt utan att systemen reagerar överhuvudtaget, säger hon.
Rasmus hoppas att hans stämning ska leda fram till att företagare får samma skydd som konsumenter. Alla tre är samtidigt eniga om att det krävs att fler företagare ger sig tillkänna och sätter press på bankerna för att det ska bli en verklig långsiktig förändring.
− Det sker så många personliga tragedier i spåren av de här bankrånen, säger Rasmus.
Har du också drabbats?
Rasmus Åkerblom, Inger Gustafsson och Volker Ströhlein vill komma i kontakt med fler företagare som har drabbats av så kallade bankbedrägerier. Vill du dela med dig av dina erfarenheter och diskutera hur ni kan hjälpa och stötta varandra? Klicka på länken och skicka ett e-postmeddelande till dem.
Tobias Adielsson, Företagarnas expert på brott mot företagare.