Betyg på höstbudgetens skatteförslag
Regeringens budgetproposition för 2025 innehåller flera välkomna skattesänkningar för hushåll och företag, men med tanke på att arbetslösheten fortsatt är hög och lågkonjunkturen väntas sätta sin prägel på ekonomin även nästa år menar Företagarna att prioriteringarna är i försiktigaste laget. Inte minst när det gäller att lätta på kostnaderna som företagen bär för de anställda.
− Det ekonomiska läget hade kunnat motivera mer ambitiösa sänkningar av kostnaderna för att anställa, säger Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.
Tillväxtinriktad budget, om än något försiktig
Plussidan
På plussidan lyfter Patrick Krassén fram sex prioriteringar på skatteområdet i höstbudgeten.
Sänkta inkomstskatter
Jobbskatteavdraget förstärks, vilket innebär en sänkt inkomstskatt för förvärvsinkomster med tyngdpunkt på medelinkomster. Därtill sänks skatten på pensionsinkomster.
− Det är bra att regeringen går vidare och stärker drivkrafterna för att arbeta, och att hushåll får behålla mer av sin lön efter skatt.
Sänkt marginalskatt
Den avtrappning som finns i modellen för jobbskatteavdraget går att likna vid en ny värnskatt. Nu föreslår regeringen att avtrappningen slopas. Även avtrappningen i det så kallade förhöjda grundavdraget tas bort. Effekten av dessa åtgärder blir att marginalskatten, den skatt som betalas på den sista intjänade kronan, minskar.
− Slopandet av avtrappningen gör det lönsamt för fler att jobba mer. Flera studier har visat att det är en helt självfinansierande reform och på sikt kan det förväntas öka statens intäkter.
Lägre arbetsgivaravgift för de minsta företagen
Nedsättningen av arbetsgivaravgiften för den första anställda utökas i budgetpropositionen till de två första anställda, och lönetaket höjs från 25 000 kronor i månaden till 35 000 kronor.
− Mycket välkommet, även om vi hade velat se att än fler anställda skulle omfattas – förslagsvis de första fem anställda – och ett ännu högre lönetak, 40 000 kronor. Därtill behöver reglerna förbättras, bland annat genom att företag ska kunna kvalificera sig årsvis och även familjeföretag omfattas.
Sänkt ersättningskrav för expertskatt
Det som i dagligt tal kallas expertskatten är en nedsättning av inkomstskatten för utländska experter som arbetar i Sverige. Tidigare i år utökades tiden för nedsättning, från fem till sju år. I budgetpropositionen föreslår regeringen en lättnad i en av de två reglerna för att kvalificera sig för nedsättningen, genom att kravet på lön sänks från 2 till 1,5 prisbasbelopp per månad.
− Det är en välkommen ändring, men fortfarande för klent. Många viktiga konkurrentländer har lägre nivåer. En statlig utredning för att förbättra regelverket arbetar för närvarande, och kommer att lägga fram sitt betänkande i januari.
Sänkt skatt på sparande
Från 2025 föreslås de första 150 000 kronorna på investeringssparkonto och kapitalförsäkring bli skattebefriade, och från 2026 ska denna nivå höjas till 300 000 kronor.
−Det är positivt att privat sparande främjas. Man kan diskutera utformningen – kanske hade man kunnat sänka skattesatsen i stället, men de jämna siffrorna fyller en funktion genom tydlighet.
Slopad flygskatt
Den 1 juli 2025 avskaffas flygskatten genom att lagen om skatt på flygresor upphävs.
− Att avskaffa flygskatten är rimligt, då den inte uppfyller kraven på att ha ett miljöstyrande syfte, utan främst är en fiskal skatt som träffar själva flygbiljetten. När flyget inom kort får nya styrmedel genom ETS2 och ReFuelEU är det än mer relevant att tillse att inte olika nationella och EU-mässiga styrmedel staplas på varandra.
En lovande budget – men nu är det dags att lyfta fram de dolda skatterna
Minussidan
På minussidan listar Patrick Krassén fyra saker. En har en tydlig koppling till nyss nämnda skattebefrielse för de fastställda beloppen i investerarsparkontot och liknande sparformer.
Avdragsrätten för låneräntor
För att matcha sänkt skatt på investeringssparkonton föreslår regeringen en radikal omstöpning av avdragsrätten för låneräntor. Förslaget har skickats till Lagrådet för yttrande, och en separat proposition väntas läggas fram för riksdagen under hösten.
− Att inskränka avdragsrätten till enbart lån med vissa av staten utpekade säkerheter, utan att samtidigt ändra beskattningen av kapitalinkomster, rubbar symmetrin i skattesystemet. Särskilt problematiskt är förslaget att onoterade värdepapper inte längre ska vara godkänd säkerhet för att berättiga till avdrag. Det gör kreditbaserad finansiering till så gott som alla Sveriges småföretag svårare och dyrare.
Tyst om energiskatten på el
Det finns inga förslag om frysning eller sänkt elskatt i budgetpropositionen, trots att regeringen i våras föreslog att den årliga indexhöjningen av energiskatten på el skulle slopas, och att skattenivån därmed skulle frysas på 2024 års nivå.
− Elskatten är i väldigt hög grad en rent fiskal skatt, och därtill läggs moms ovanpå. Det är en börda på såväl hushåll som företag. En frysning vore ett bra steg, eftersom det över tid innebär att skatten minskar realt. Vi anser dock att skatten borde sänkas nominellt.
Tyst om skatterättsliga företrädaransvaret
I den förra budgetpropositionens finansplan angavs att regeringen skulle gå vidare under året med initiativ för att begränsa det kritiserade skatterättsliga företrädaransvaret. Än så länge har inget hänt, trots att frågan är färdigutredd sedan snart fyra år.
− Företrädaransvaret har kritiserats i många år, bland annat för att det krockar med ansvarsreglerna i Aktiebolagslagen och driver fram onödiga konkurser. Vi hade hoppats att en proposition om begränsning skulle läggas fram under året, men än så länge har inget hänt.
Återinförd reduktionsplikt
Kraven på att blanda in förnyelsebara drivmedel skärps igen nästa år enligt budgetpropositionen. Det är ingen skatt, men ett styrmedel som så sent som i fjol sänktes. Nu föreslås den höjas igen.
− Att regeringen backar på tidigare beslut och återinför reduktionsplikten är ett exempel på otydligheten i miljöpolitiken och svajiga styrmedel. Det är dock positivt att el kommer att räknas in i den totala mixen.