”Gävle tolkar plan- och bygglagen som fan läser bibeln”

Småföretagarna Hans Frisk och Marcus Frisk i Forsbacka utanför Gävle satte upp ett nytt staket inne på industritomten. Det blev början på en nästan fyra år lång följetång med byråkratiska turer och överklaganden i domstol. För enligt Gävle kommun hade de rest en mur utan att vare sig ha ansökt om, eller beviljats bygglov.

Staketet i Forsbacka huvudbry för Gävle

Överklagade kommunens beslut

Hans och Marcus gav sig inte utan överklagade samhällsbyggnadsnämnden krav på att ta bort konstruktionen (staketet eller muren) till länsstyrelsen. Sedan vidare till mark- och miljödomstolen. Men nu har Mark- och miljööverdomstolen meddelat att de inte ger prövningstillstånd för att avgöra frågan i högsta instans.

− Det är synd att vi inte fick prövningstillstånd, men nu är det bara att gilla läget. Vi har lyft av järnstaketet från betongsockeln, ställt det strax bakom, och skrivit till kommunen att de gärna får komma hit och titta, säger Marcus Frisk.

En pyrrhusseger för Gävle

Till Gefle Dagblad säger Gävles samhällsbyggnadsnämnds ordförande Anders Ekman (C) att kommunen inte har något emot smidesstaketet, men att beskedet från Mark- och miljööverdomstolen visar att kommunen haft rätt hela tiden.

− Om det här är en seger för kommunen så är det en riktig pyrrhusseger. Så mycket arbete, skattepengar och dålig publicitet för ett ärende de bara kunde lagt åt sidan, säger Marcus Frisk.

Såg bara fördelar med staketet

Det kan låta som en självklarhet att ett företag ska kunna byta ut ett rangligt och rostigt trådstängsel mot ett staket, dessutom flera meter in på en industrifastighet. Hans som äger fastigheten och Marcus som driver företaget Nordic Heating där såg bara fördelar.

Det 140 centimeter höga smidesstaketet ger en tydlig avgränsning mellan parkeringen och området där arbetsfordon kör, men ser också betydligt prydligare ut än ett fallfärdigt och tre meter högt stängsel. Betongsockeln skyddar staketet vid snöröjning och dessutom försvårar det för tjuvar. Nordic Heating säljer och installerar kaminer, skorstenar och solpaneler och har tidigare haft problem med inbrott.

Gävle kommun såg en mur

Men som Företagarna Nyheter skrivit om tidigare fick kommunen en anonym anmälan om att Hans och Marcus byggt en otillåten mur och valde att agera med full kraft. Tre tjänstemän från kommunen åkte ut för att kontrollera på plats och sedan kom ett brev med en sanktionsavgift och ett krav på att ta bort konstruktionen. 

− Inför att vi satte upp staketet år 2020 kontrollerade vi kommunens hemsida och där stod då att endast murar över 50 centimeter kan behöva bygglov. Vi gjöt en sockel som är lägre än det och satte staketet på den. Kommunen menade då att hela vårt staket var en mur eftersom det står på denna betongsockel och totalhöjden därför överskrider femtio centimeter. Nu säger de igen att endast sockeln är problemet och måste bort, oavsett om den är under 50 centimeter. Skrivelsen om att endast murar över 50 centimeter kräver bygglov tog de bort från hemsidan inför byggnadsnämndens möte förra året, suckar Marcus Frisk.

Olika lagtolkningar

Kommunen har hela tiden hänvisat till prejudicerande domar i Mark- och miljööverdomstolen om hur plan- och bygglagen ska tolkas. Kommunen hävdar att de är tvungna att anpassa sig efter domarna, men många kommuner gör en annan tolkning.

 − Sedan ni på Företagarna och andra skrivit om det här problemet har det hört av sig folk från hela Sverige och berättat att de tycker att Gävle gör fel. En samhällsbyggnadsansvarig från en kommun i södra Sverige undrade vad Gävle kommun håller på med och varför de inte lägger resurser på något vettigt i stället, säger Marcus Frisk.

Till saken hör att Mark- och miljödomstolen i sin prövning utgick från den höjd på sockeln som Gävle kommun angett i sina skrivelser, men som enligt Hans och Marcus är 15–20 centimeter högre än vad som faktiskt gäller. Företaget har begärt tillsyn på plats utan framgång.

Man måste säga ifrån

Är då sista ordet sagt i frågan om staketet som blev en mur? Förhoppningsvis, resonerar Marcus och Hans som menar att Gävle kommun tolkat plan- och bygglagen som fan läser bibeln. I och med att de har monterat i sär järnstaketet och sockeln och ställt staketet på marken menar de att frågan är löst. Men de hade gärna velat få frågan prövad i högsta instans eftersom det handlar om en industritomt. Alla tidigare domar har gällt privata fastigheter och handlat om konflikter mellan fastighetsägare där konstruktionerna också varit betydligt högre än fallet i Forsbacka.

Den låga betongsockeln står tills vidare kvar. Alternativet är att placera betongsuggor där i stället.

  − Bollen ligger hos kommunen nu. Vi menar att vi har gjort det som de ålagt oss att göra, det vill säga plocka ned konstruktionen sockel plus staket. Vi får se hur de agerar härnäst, säger Marcus Frisk.

I backspegel räknar Hans och Marcus att frågan tagit ett tresiffrigt antal arbetstimmar i anspråk. Har det varit värt det?

− Bra fråga. Visst hade vi kunnat foga oss från början, men någon gång måste man sätta ner foten och säga ifrån. Det är inte rimligt att kommunen ska lägga tid på en sådan här skitsak, säger Marcus Frisk.