Konsten att styra med räntan
Tjugofem punkter. I den massmediala rapporteringen om Riksbankens styrränta har 0,25 procentenheter i det närmaste blivit synonymt med en normal räntejustering. Inför det penningpolitiska beskedet onsdag 25 september spekulerar bankekonomer och andra nu inte om det blir ännu en sänkning av styrräntan – det ses som givet – utan om det blir en enkel eller en dubbel sådan, med 0,50 procentenheter. Vissa menar att det vore välkommet, andra menar att det skulle signalera oro över ekonomins tillstånd.
Riksbankens styrränta ger villkoren för de räntor bankerna möter när de placerar och lånar pengar i den. Dessa räntor påverkar i sin tur bankernas räntor på lån och sparkonton för företag och hushåll. Det brukar sägas att det är det viktigaste penningpolitiska verktyget som en centralbank har till sitt förfogande.
Men hur viktigt är egentligen antalet punkter vid ett penningpolitiskt beslut och finns det andra signaler och besked från en centralbank som påverkar marknadsräntorna? Företagarnas chefsekonom Johan Grip, som har en bakgrund på både Riksbanken och ECB, reder ut vad som gäller.
Riksbanken är för försiktig med räntan
Nivåer och följsamhet
Det händer att banker ändrar sina räntor utan att det kommit ett nytt besked om styrräntan. Hur viktiga är då de penningpolitiska beskeden?
− De är självklart väldigt viktiga, men det är även hur långa räntor utvecklas som också påverkar bankernas in- och utlåningsräntor. Många gånger ändar bankerna sina räntor i förväntan om att Riksbanken ska ändra på sin styrränta, andra gånger dröjer de med att följa efter Riksbanken. Men det är viktigt att komma ihåg att vid mindre förändringar som till exempel 25 punkter är bankerna kanske inte fullt så följsamma som de skulle vara om räntan ändrades mycket mer, säg 100 eller 200 punkter. Då är det väldigt svårt att motivera att banken inte ändrar sina räntor i linje med styrräntan.
Bindningstider och genomslag
I förra veckan sänkte den amerikanska centralbanken Federal Reserve (Fed) sin styrränta med en halv procentenhet eller femtio punkter. Vad betyder ränteförändringarnas storlek?
− Att sänkningen ger en större effekt, men den effekten beror i sin tur på hur långa bindningstider hushållen har på sina lån. Korta bindningstider ger snabbare genomslag än långa.
Räntebanans betydelse
Hur viktig är Riksbankens prognos för räntans utveckling jämfört med konkreta räntebesked?
− Det beror på hur trovärdig räntebanan bedöms vara, det finns inget egenvärde i att hålla fast vid en räntebana som ingen längre tror på när världen har förändrats. Räntebanan är som bekant inget löfte utan en prognos och det går ofta att se en skillnad i hur marknaden tror att Riksbanken kommer att agera jämfört med hur den säger att den ska agera. Nog fyller den ett syfte, men den kunde gott kompletteras med en rad variabler som Riksbanken baserar sina beslut på och vilka värden i dessa som skulle få dem att revidera räntebanan.