Ny rapport: Matkravet – en mossig regel som tynger krögarna
Syftet med matkravet är att minska berusning, men eftersom gäster inte måste beställa eller äta mat för att få beställa alkohol, fyller det ingen funktion. I Matkravet – en rapport om svensk alkohollagstiftnings märkligaste regel som presenteras i dag visar Företagarna att matkravet skapar ökade kostnader för företag och hämmar nya koncept som mikrobarer och vinbarer. Dessutom visar rapporten att kommunerna tolkar matkravet högst olika, vilket leder till godtycke.
− Den stora variationen i tolkningen av matkravet skapar frustration i krögarsverige. Det går aldrig riktigt att veta vad en kommun kommer att kräva. Det händer att de kräver specifika rätter på menyn som inte alls går ihop med restaurangens koncept, säger Erik Östman, Företagarnas expert på regelförenkling och lokalt företagsklimat.
Läs sammanfattningen av rapporten.
Merkostnader och matsvinn
Ett restaurangkök är en investering som kan uppgå till hundratusentals kronor och om köket inte används i en större omfattning blir det då en ren kostnad för företaget. Till det kommer behov av extra yta i verksamhetslokalen, vilket också är en merkostnad.
− För en vinbar eller ett ölcafé blir kravet på kök bara betungande, då matservering inte är den egentliga affärsidén och gästerna i regel inte kommit dit för att äta mat, utan för att dricka något man inte med lätthet hittar någon annanstans, säger Erik Östman.
I praktiken är det bara de kapitalstarka aktörerna som sportpubskedjor och hotellbarer som kan överleva utanför storstäderna medan mindre, oberoende barer har svårt att hålla sig flytande när de tvingas ha ett fullt utrustat kök och anställd kökspersonal, redo att tillaga rätter som sällan beställs med matsvinn som följd.
Ta bort matkravet
Slutsatsen i rapporten Matkravet är att slopandet av lagregeln i alkohollagen skulle underlätta för företag inom krogbranschen och främja jobb och skatteintäkter.
Läs rapportens slutsatser.
Genom att slopa matkravet skulle dörren öppnas för en mångfald av vinbarer och ölkaféer, där människor med passion för något annat än mat – kanske tequila, hantverksöl eller naturvin – kan bidra till mer livenade städer. Det skulle också göra det möjligt för unga entreprenörer att testa sina idéer utan att behöva riskera hundratusentals kronor på ett kök som kanske aldrig används.
Det är inget alternativ att, som en statlig utredning föreslår, justera på marginalen i regelverket så att tiden då det skulle räcka att servera enklare maträtter i stället för en full meny flyttas till klockan 22 i stället för klockan 23. Enligt förslaget kommer det fortfarande krävas "varierade maträtter" och ett eget kök för att få sitt alkoholtillstånd.
− Vi måste välja väg. Vill vi ha ett land där kreativitet och initiativ uppmuntras, eller om vill vi fortsätta att hålla fast vid regler som hör hemma i en annan tid? Vår uppmaning till näringsminister Ebba Busch är att ta ansvar för att slopa matkravet, säger Erik Östman.