Elisabet tog revansch efter konkursen
Det är dagarna före julafton 2019. Elisabet Angelin bjuder sina anställda på julbord i öländska Löt. Stämningen är på topp och Elisabet kan se tillbaka på ett rekordår där omsättningen för bussbolaget och den tillhörande resebyrån skenat till 22 miljoner kronor. Rekordet kommer att slås redan nästa år – bokningsläget för 2020 är bättre än någonsin.
Tre månader senare har världen lamslagits av covid-19 och plötsligt råder det reseförbud.
Konkursen för hennes företag Tomas Buss är ett faktum.
- Det var helt fruktansvärt, säger Elisabet Angelin nu, drygt fyra år efter härdsmältan hon gick igenom.
- I bemärkelsen världsliga ting har jag varit på livets botten, men nu kommit upp till ytan igen. Det har varit jobbigt, men i viss mån också lärorikt, även om jag gärna varit utan den erfarenheten.
Nu är det åter full fart hos Tomas Buss. Omsättningen på 13 miljoner kronor för 2023 väntas adderas med ytterligare ett par miljoner i år.
- Det är egentligen först nu jag landat och kan leva igen, säger hon.
Bussföretaget startades 1954 av hennes morfar och blev Tomas Buss 1988 när hennes föräldrar Karin och Tomas tog över.
- Jag fascinerades av företagandet, det fanns en charm i att kunna styra över sig själv och samtidigt ha alla utmaningar. Men rådet från min pappa var att jag inte skulle bli företagare.
Det struntade hon i och när hennes pappa gick i pension var det Elisabet som drev företaget vidare tillsammans med sin mamma. Verksamheten byggde då på skolskjutstrafiken i Borgholms kommun som utgjorde 60 procent av omsättningen. Det andra tunga benet var den kommersiella busslinjen mellan Öland och Stockholm, Silverlinjen, som de drev tillsammans med ett annat bussbolag. Resterande del utgjordes av beställningsresor från företag, föreningar etcetera.
Fick stjärnsmäll
Vid en upphandling av skolskjutstrafiken i Borgholm 2014 förlorade Tomas Buss uppdraget de haft i 55 år – en riktig stjärnsmäll.
- Då var jag ung och naiv, och såg väl inte riktigt hur illa det egentligen var. Jag tänkte att det kommer att lösa sig.
Det innebar att Elisabet fick visa kreativ entreprenörsanda. Hon köpte en resebyrå som var till salu och såg synergierna i att både kunna arrangera bussresor och utföra dem, vilket blev en fullträff. Samtidigt hade hennes man anslutit till företaget och de drev det nu tillsammans.
Vintern och våren 2019/2020 följde hon noga utvecklingen kring covid-19. När de första fallen från Italien rapporterades hade Tomas Buss en skidresa dit. Resenärerna hade fått möjlighet att avboka, men mer än hälften ville åka. När bussen var på väg hem hade pandemin blommat ut på allvar. Mardrömmen för Elisabet hade börjat.
- Jag fick hotfulla samtal där folk undrade var bussen skulle stanna, och sade att de visste var jag bodde. Någon hotade med att bränna ner bussen, så jag fick ställa den hos en kollega i Småland. De närmaste dagarna hade jag fullt fokus på att svara på medias frågor – och jag hade gett min personal order om att alla som ville avboka skulle få pengarna tillbaka.
Ett förhastat beslut
Med facit i hand borde jag tagit ut den avbokningsavgift som vi hade rätt till enligt lag. Men det handlade om vårt förtroendekapital, jag ville att kunderna skulle komma tillbaka.
”Jag har varit på livets botten och tagit mig upp igen”
Pengarna slut
Pengarna tog slut på några veckor och en ny buss skulle dessutom levereras. Det skulle kosta en miljon kronor att häva köpet. Enligt revisorn fanns bara en utväg.
- Den 27 mars 2020 begärde vi oss i konkurs, det var en dag fylld av mycket tunga känslor och frågetecken. Vad skulle hända med vårt garage, vad skulle hända med mina anställda och vad skulle hända med mig? Allt jag byggt upp hade raderats. Jag hade självkritiska tankar kring om jag kunde gjort något för att förhindra konkursen, om jag borde haft mer kapital sparat och så vidare.
Varumärket Tomas Buss gick att behålla, men trafiktillståndet drogs in av Transportstyrelsen.
- Innan vi lämnade in konkursansökan hade jag en dialog med bank och revisor. Både jag och banken trodde i det läget att pandemin skulle vara över till midsommar, och sedan skulle det vara full fart igen. Så med hjälp av banklån kunde moderbolaget Angelin Transporter efter värdering köpa loss tre fordon av åtta, och fastigheten, från Tomas Buss.
Att få ut ersättning från A-kassan visade sig så komplicerat att hon i stället tog jobb i en fiskrestaurang.
- Mina barn behövde mat och kläder, säger hon. Det var bara att jobba på, en dag i taget.
För det visade sig snart att reserestriktionerna inte skulle vara över på några månader…
Elisabet knöt handen hårt i fickan och bestämde sig för att komma tillbaka oavsett hur lång tid det tog – bussföretagande var ju hennes liv.
På grund av omständigheterna med pandemin beslutade Transportstyrelsen att hon omgående skulle få tillbaka sitt trafiktillstånd. I maj kunde Silverlinjen köra igen, men med stora begränsningar. Elisabet tvingades vara kreativ och näst intill trolla med knäna för att hålla nere kostnader. Fastigheten hon köpt loss hyrdes ut till en lokal entreprenadfirma. Samtidigt som hon jobbade i fiskrestaurangen ringde hon leverantörer och begärde anstånd med betalningar.
- Jag sålde fisk, fick lön och kunde köpa lite bränsle till bussarna. När någon ringde på företagstelefonen fick jag gå ut och ta samtalet.
”Det jag lärt mig är att inte ge upp, inte ens när allt är nattsvart”
Våga be om hjälp!
- Våga be om hjälp. Oftast finns den närmre än man tror, bara man vågar räcka ut handen.
- Var ödmjuk inför det faktum du står inför, livet är upp och ner. Rid ut stormen.
- Försök bibehålla ett lösningsorienterat fokus. Det är lätt att ägna sig åt självömkan, men det sätter inte mat på bordet.
- Var snäll mot dig själv när tid finns, du har förmodligen gjort ditt bästa efter de förutsättningar som getts dig.
- Tänk ut en strategi för hur du ska jobba framåt när krisen är över, och hur du kan starta om din verksamhet. Var inte rädd för att föra en dialog med banken kring dina planer.
Glädjetårar
Sommaren 2021 hon in första beställningen från ett gäng golfentusiaster som beställde en tvådagarsresa runt Öland.
- Jag minns att jag var så glad att jag grät!
Det kom efterhand in fler beställningar och några av hennes lojala förare stod alltid redo att köra. Vintern 2022 var bussverksamheten tillräckligt stark för att hon skulle kunna ta ut lön och sluta sin anställning på fiskrestaurangen.
- Hela den här resan har varit tuff med ett evigt trampande i modd och lera. Det jag lärt mig är att inte ge upp, inte ens när allt är nattsvart. Samtidigt har det kostat på mycket. Framför allt att jag och min man gick skilda vägar, delvis på grund av det som hände med företaget.
Verksamheten består i dag enbart av beställningsresor och expressbusstrafiken Silverlinjen. Företaget sysselsätter ett femtontal anställda. Någon egen resebyrå blir det inte mer.
- Fast man vet förstås aldrig, skrattar Elisabet som också ser sitt entreprenörskap som en del av samhällsnyttan.
– När jag anställer människor är det ett ansvar, de ska känna trygghet i att ha ett jobb att gå till. Efter konkursen valde flera av mina chaufförer att stanna kvar och var helt inställda på att vi skulle komma tillbaka. Det var också något som stärkte min revanschlust!
Tomas buss rullar vidare efter konkursen
Namn: Elisabet Angelin.
Gör: Driver bussföretaget Tomas Buss.
Ålder: 39 år.
Bor: Hus i Bredsättra på Öland.
Familj: Barnen Viktor, 13, och Elvira, 8.
Fritidsintressen: ”Dykning, som jag började med under pandemin. Renovera motorbåt. Naturupplevelser och upplevelser tillsammans med mina barn.”