Omöjligt riktmärke för lönerna

Natten mot tisdagen nådda parterna inom industrin en överenskommelse, efter vad som beskrivs ha varit tuffa förhandlingar. Det nya industriavtalet löper på två år med start 1 april och är värt 6,4 procent i löneökning, fördelat på 3,4 procent i år och 3,0 procent 2026. I avtalet finns även avsättningar till system för arbetstidsförkortning och deltidspension och en låglönesatsning.  

Industriavtalet är normerande för avtalsförhandlingarna över hela den svenska arbetsmarknaden. I och med att parterna har accepterat medlarnas bud är det så kallade märket satt för löneökningarna under de kommande två åren. 

Företagarna anser att det finns ett problem i att ha ett riktmärke för hela näringslivet.  

– Det är lätt att säga att man tar ansvar när alla andra måste anpassa sig efter vad industrins parter har bestämt, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip. 

Lägre löneutrymme 

Företagarnas panelundersökningar visar att många mindre företag inte följer märket, utan utgår från det löneutrymme som finns i den egna verksamheten. I den senaste undersökningen, från februari, anger 19 procent av företagen med anställda att de inte har något utrymme för att höja lönerna i år.  

– Dagens besked kommer att vara väldigt svårt om inte omöjligt för många små arbetsgivare att leva upp till och det bäddar för besvikelse, säger Johan Grip.  

För att lönerna ska öka krävs ekonomisk politik som stärker hela näringslivets konkurrenskraft genom att sänka företagens kostnader i allt från arbete till regelbörda.