Sverige behöver företagare. Företagare som tar risker, bygger nytt, driver på innovation och löser samhällets utmaningar. Det kan alla hålla med om. Att skolan har ett viktigt uppdrag i att förbereda barn och unga för framtiden, det kan alla också hålla med om. Men om vi vill sätta ihop dessa två pusselbitar får vi mothugg, i alla fall från utredningen Kunskap för alla (SOU 2025:19) som skolminister Lotta Edholm (L) nyligen tog emot.  

Det handlar om att den så kallade Läroplansutredningen nu lämnat förslag till ändringar i just läroplanen för de obligatoriska skolformerna. Utredningen betonar vikten av att svensk skola återfår sitt fokus på kunskap. Det är en välkommen kursändring. Vad som däremot är betydligt svårare att förstå är att utredningen föreslår att entreprenörskap helt stryks ur läroplanen. 

Entreprenörskap hör hemma i skolan 

Visst är det självklart att skolan ska vara en plats där elever får stabila ämneskunskaper och övar sitt kritiska tänkande. Det är avgörande för att säkra kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad framåt. En annan viktig del är att stärka elevernas kunskaper i entreprenörskap. Entreprenörskap är centralt för initiativrikedom och viktiga kompetenser som att samarbeta, ta ansvar och lösa utmaningar. Det är alltså inte bara en nyckelkompetens för dem som vill starta företag. Våra barns förmågor att agera entreprenöriellt kommer att ha stor betydelse för hur framtida samhällsutmaningar hanteras. 

I ivern att renodla kunskapsuppdraget har utredningen tappat bort något väsentligt: skolans roll i att förbereda eleverna för ett liv i – och med – entreprenörskap. 

Kreativitet, problemlösning och samhällsförståelse

Det är inte ett hugskott att entreprenörskap finns med i dagens läroplan. Det är ett medvetet val – för att stärka elevernas kreativitet, problemlösning och förståelse för hur samhället fungerar. Att entreprenörskap föreslås ersättas med vaga formuleringar som att ” främja elevernas benägenhet att pröva och omsätta idéer i handling” är att förminska det viktiga arbete som görs för att väcka intresset för företagande. 

Vi vet att Ung Företagsamhet redan i grundskolan stimulerar elevers nyfikenhet och självförtroende. Elever lär sig att hantera osäkerhet. Att försöka – och att misslyckas, för att sedan försöka igen. Det är en livsviktig erfarenhet, oavsett om man senare blir företagare, anställd eller samhällsengagerad medborgare. 

Att lyfta entreprenörskap i skolan är viktigt av flera skäl: Elever får en förståelse för hur samhället fungerar. Att det är i företag som jobben skapas, välfärden finansieras och innovationen sker. Det är också i företagen som Sveriges framtida konkurrenskraft växer fram. 

Elever får också uppleva en frihet i att forma sin egen väg. Alla unga kommer inte att bli entreprenörer, men alla mår bra av att veta att det är en möjlig väg – att det går att ta en idé eller dröm och göra den till verklighet. 

Elever får också veta att entreprenörskap handlar om att göra sitt bästa, ta ansvar och bidra till samhället. Det borde vara självklara värden att bära med sig från skolan. 

Mer företagsamhet i skolan 

I en situation där Sverige kämpar med låg tillväxt, hög ungdomsarbetslöshet och ett växande utanförskap – är det inte läge att bli mindre entreprenöriella och företagsamma i skolan. Vi behöver snarare mer. Fler goda företagarexempel och förebilder samt fler verktyg att visa unga att entreprenöriellt tänkande – och agerande – är en god väg framåt. 

Att läroplansutredningen prioriterar kunskap är i grunden mycket bra. Men regeringen har chans att rätta till utredningens tankevurpa. Om vi vill se en långsiktigt positiv samhällsutveckling kan inte entreprenörskapets plats i skolan raderas ut. Det är kombinationen av faktakunskaper och företagsamhet som bygger morgondagens svenska välstånd.