Arbetsmiljöarbete – om våldet slår till
Massmordet på komvuxskolan Campus Risbergska i Örebro den 4 februari kommer att vara inristat som en nattsvart händelse i Sveriges historia. Tio personer miste livet i masskjutningen och gärningsmannen tog sedan sitt eget liv.
Jämte sorg, tragik och deltagande ställer sig många företagare och andra arbetsgivare frågor om hur man ska tänka kring masskjutningen. Hur ska man värdera risker? Finns det någon särskild utsatthet som man inte redan har reflekterat kring?
Krisplaner och skydd
Det finns inga enkla svar på sådana frågor. Däremot har arbetsgivare ett långtgående ansvar för att förebygga hot, våld och kriser som riskerar att drabba anställda. Det säger Företagarnas arbetsmiljöexpert Lise-Lotte Argulander i en intervju i Dagens Industri.
– Krisplaner behöver finnas på plats för hur man ska agera om och när något inträffar – framför allt i syfte att skydda personalen. Det svåra i detta är att bedöma vad som kan hända, säger hon.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Skjutvapenvåld är en extrem och traumatisk händelse. Det är tack och lov inte det som arbetsgivare oftast har på näthinnan i det dagliga arbetsmiljöarbetet, men att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete handlar att skapa en arbetsmiljö där ingen blir sjuk, skadas eller dör av jobbet. Det ryms allt som kan hända.
– En masskjutning finns nästan ingen beredskap för, men som samhälle måste vi vara beredda att tänka även på sådant och arbetsgivare behöver bli bättre på att förutse vad som skulle kunna hända i värsta fall, säger Lise-Lotte Argulander.
Inrymning och utrymning
Arbetsmiljöverket har i sina föreskrifter och allmänna råd om att arbetsgivaren ska se till att arbetstagarna får särskilt stöd och handledning vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot om våld. Arbetsgivaren ska även se till att arbetsplatser placeras, utformas och utrustas så att risken för våld eller hot om våld så långt som det är möjligt förebyggs.
– Vi kanske måste fundera mer på hur vi utformar våra arbetsplatser generellt, när det gäller ut- eller inrymning för att skydda personal från otänkbara situationer, säger Lise-Lotte Argulander.
Fakta:
Det är upp till arbetsgivaren att i varje enskilt fall göra en helhetsbedömning av vad som är en påtaglig risk för våld eller hot om våld i en given situation.
Det behöver inte finnas ett direkt uttalat hot för att risken ska bedömas som påtaglig.
Det är tillräckligt att det finns något som indikerar, enskilt eller tillsammans med andra omständigheter, att det finns en påtaglig risk (inte bara en teoretisk risk) för att arbetstagaren kan utsättas för våld eller hot om våld.
Stöd för en helhetsbedömning:
- Har någon uppfattat hot – uttalade eller inlindade?
- Finns statistik om till exempel vissa arbeten eller tider på dygnet där våld förekommit?
- Finns erfarenheter av liknande situationer, eller tidigare kontakter med personer man ska träffa, där det förekommit våld, eller hot om våld?
- Hur ser de fysiska förutsättningarna på och nära arbetsplatsen ut?
- Vilken kunskap och kompetens har arbetstagaren om liknande situationer?
Källa: Arbetsmiljöverket.