EU-kommissionen vill rensa i den gröna djungeln
Politik handlar om prioriteringar – och avvägningar mellan det som prioriteras. Den nya EU-kommissionen har varit tydlig med att det är viktigt att förbättra unionens konkurrenskraft och att det är ett växande problem att EU halkat efter USA och Kina i det avseendet. En följd av det är att den nu har lagt fram förslag på substantiella lättnader inom miljö- och hållbarhetsregler i ett så kallat omnibus-paket.
– Det är väldigt bra att Bryssel äntligen har vaknat till och nu börjar rensa i djungeln av hållbarhetsregler. Det är en enorm börda som läggs på företag med redan små marginaler, säger Jennie Albinsson, Företagarnas expert på miljö och klimat.
Den gröna djungeln: hållbarhetsredovisning och dess påverkan på små- och medelstora företag
Trimning av EU:s gröna giv
Sedan EU:s gröna giv presenterades av EU-kommissionen 2019 har en rad nya regelverk trätt i kraft eller beslutats, bland annat taxonomiförordningen, direktivet om hållarbetsrapportering (CSRD), gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) och direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD).
Alla regler har inte trätt i kraft ännu, men det har sedan länge stått klart att de kommer leda till ökade administrationskostnader. Detta samtidigt som åtta av tio företag som påverkas av de nya hållbarhetskraven säger att de varken ser affärsnytta eller konkurrensfördelar med dem.
– Fortsätter vi på den inslagna vägen från den förra EU-mandatperioden riskerar Europa att bli ett klimatneutralt fattighus i stället för ett föredöme för den övriga världen. Vägen till välstånd – och därmed en hållbar klimatomställning – går genom att lätta på regelbördan, sänka skatterna och värna om teknikneutraliteten, säger Jennie Albinsson.
Mindre politisk inblandning kan vara bra för klimatet
Långtgående förenklingar
Det EU-kommissionen nu föreslår är långtgående förändringar.
Den vill undanta 182 000 av de nuvarande 200 000 importörerna som träffas av gränsjusteringsmekanismen för koldioxid (CBAM) som träder i kraft 2026, eftersom de tillsammans endast når upp till en procent av utsläppen i systemet. Det skulle betyda att bara företag som importerar mer än 50 ton varor per år omfattas, i stället för företag som importerar för ett värde över 150 euro. Samtidigt föreslås administrationen av CBAM förenklas.
Vidare vill kommissionen att 80 procent av företagen undantas från hållbarhetsrapporteringen (CSRD), så att endast företag med fler än 1 000 anställda omfattas. CSRD var ursprungligen avsett att gälla cirka 50 000 företag med mer än 250 anställda.
Även när det gäller EU:s taxonomi föreslår kommissionen att bara företag med fler än 1 000 anställda ska vara rapporteringsskyldiga. Små och medelstora företag ska kunna låta bli att lämna ut viss data om större företag begär det för sin CSRD-rapportering.
Direktivet om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (CSDDD) som ska börja gälla 2027 föreslås flyttas fram till 2028 och de företag som omfattas – fler än 1 000 anställda och en omsättning på 450 miljoner euro – ska bara behöva tillämpa reglerna på direkta leverantörer, inte på underleverantörer längre ner i leveranskedjan.
Kommissionen har tagit till sig av kritiken
Enligt Jennie Albinsson är det tydligt att EU-kommissionen lyssnat på kritiken om att EU:s klimatpolitik successivt rört sig bort från frihandel, öppenhet och marknadsekonomi och ersatts av en sönderreglerad marknad, ibland med planekonomiska inslag.
– Det är inte genom subventioner och regleringar som vi kommer att lösa klimatfrågan. Det är investeringar och tillväxt som driver utvecklingen. Den tillväxten skapas av att företagen får friheten att lyckas, säger hon.
EU-kommissionens förslag ligger nu på bordet. De flesta av förändringarna i regelverken måste förhandlas och godkännas av Europaparlamentet och av EU:s medlemsländer för att kunna träda i kraft.