Varje år upphandlar staten, regioner och kommuner varor och tjänster för över 900 miljarder kronor. Offentlig upphandling är med andra ord ett farligt vapen i fel händer.

Under vår konflikt med Göteborgs stad har mycket kommit fram under mattan, inte minst hur vissa politiker ser skattebetalarnas pengar som medel för sina egna idealistiskt drivna projekt. Men först lite bakgrund:

I Göteborgs stads byggentreprenadupphandling krävde de att kollektivavtal ska vara en förutsättning för att få delta i offentliga upphandlingar. Vi såg rött och anmälde Göteborgs stad till Konkurrensverket, och myndigheten gav oss rätt; krav på kollektivavtal strider mot upphandlingslagstiftningen. 

Konkurrensverket klandrar Göteborgs stad

Kritiken missar målet

Glädjande nog gick Konkurrensverket helt på Företagarnas linje, men det sätter ändå fingret på vilken makt det offentliga har att genomföra konkurrensbegränsande upphandlingar i strid med lagstiftningen.

Kritiken lät inte vänta på sig. Vänsterpartiets förra partiledare och numera EU-parlamentariker Jonas Sjöstedt kallade vårt handlande “väldigt fräckt”. En annan Jonas, Attenius, som är kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, menade att vi betedde oss som Elon Musk. De kommentarerna kan jag ta lätt på, men deras huvudbudskap om att kollektivavtal är den enda garanten mot dåliga villkor för anställda i offentlig upphandling kan jag inte lämna obesvarade.

60 procent av småföretagen stängs ute

Faktum är att omkring 60 procent av Sveriges småföretag saknar kollektivavtal, trots att de ändå erbjuder villkor som motsvarar eller till och med överträffar avtalsnivåer. Skälen varierar – många företag tycker att de är för små, andra har individuella lösningar som passar deras verksamhet bättre.

Lösningen är inte att stänga dörren för företag utan kollektivavtal, utan att fokusera på de faktiska arbetsvillkoren. Upphandlande organisationer kan och bör ställa krav på skäliga löner, arbetsmiljö och försäkringar – oavsett om leverantören har kollektivavtal eller inte. Genom att använda sådana arbetsrättsliga villkor, där företagen visar hur de uppfyller dessa, kan vi säkerställa goda arbetsförhållanden utan att slå undan benen för småföretagare som inte tecknat kollektivavtal.

Bättre uppföljning – av rätt saker

För att råda bukt på olämpliga och i vissa fall rent kriminella leverantörer krävs dessutom bättre uppföljning av offentliga kontrakt. I dag brister många upphandlande myndigheter i kontrollen av att ställda krav faktiskt efterlevs. Att en leverantör har kollektivavtal är ingen garanti för att alla anställda får rätt villkor. Därför behöver uppföljningen stärkas, med fokus på det som verkligen betyder något – att de anställda har skäliga löner, trygga anställningar och en bra arbetsmiljö.

Vi vill alla se rimliga löner, schyssta villkor och trygghet för de anställda. Men att ställa krav på kollektivavtalsanslutning i offentlig upphandling slår hårt mot Sveriges småföretagare och riskerar att bli en utestängande faktor snarare än ett verktyg för bättre arbetsvillkor. Och frågan står obesvarad, varför skulle företag utan kollektivavtal anses som olämpliga om samtliga företag ändå måste uppfylla de arbetsrättsliga krav som kan och ställs av upphandlande organisationer?

Släpp in småföretagen – för bättre affärer och bättre villkor

Småföretagen är ryggraden i svensk ekonomi och står för fyra av fem nya jobb. De måste få vara en del av de offentliga affärerna. Att kräva kollektivavtal som en inträdesbiljett till offentlig upphandling är en stelbent lösning som stänger ute majoriteten av Sveriges företagare, utan att nödvändigtvis garantera bättre villkor för arbetstagarna.

Låt oss i stället fokusera på det som verkligen spelar roll – schyssta arbetsvillkor, sund konkurrens och en effektiv användning av skattemedel. Endast då kan vi uppnå en offentlig upphandling som är rättvis, inkluderande och långsiktigt hållbar.