Inga fler papperskvitton – så blev drömmen verklighet

En stor administrativ börda har fallit från svenska företagares axlar. Sedan 1 juli 2024 har vi en ny bokföringslag som innebär att fysiska kvitton och fakturor inte behöver sparas i original så snart de har bokförts digitalt. Den som driver företag slipper därmed spara hyllmetrar av gamla pärmar med papperskvitton. Förändringen kanske låter självklar i dagens digitala värld men det krävdes åratal av utredning – samt ett intensivt opinionsarbete från Företagarnas politiska experter – innan förenklingen kunde beslutas av riksdagen.

Rundabordssamtal med företagare

Historien om den nya bokföringslagen började redan 2019. Den dåvarande näringsministern Ibrahim Baylan (S) såg en politisk möjlighet i att göra vardagen lite enklare för landets småföretagare. Han packade väskan och gav sig ut på en ”förenklingsresa” från norr till söder. Vid varje stopp längs vägen arrangerades rundabordssamtal med lokala företagare, det bjöds på kaffe och frallor, och diskussionerna blev stundtals heta. Ibrahim Baylan fick höra berättelser från verkligheten, och han insåg att det fanns många märkliga regler som krånglade till vardagen för företagare. Inspirerad av berättelserna tillsatte han en utredning som fick direktiv att skapa ”ett enklare regelverk för mikroföretagande och en modernare bokföringslag”.

Näringsministern puttade igång förenklingsturnén

Bokföringsfrågan på bordet

Ett par personer från Företagarna fick nyckelroller i ministerns utredning. En av dem var Helena Fond, Företagarnas regelförenklingsexpert vid den tidpunkten. Petra Örjegren, Företagarnas vice ordförande, tog plats i utredningens expertgrupp som specifikt granskade bokföringsfrågan.

– Det var jättespännande att få vara med i utredningsarbetet. För oss från näringslivet var det självklart att digital kvittohantering var vägen framåt. Att vi skulle fortsätta att häfta fast kvitton på papper kändes otidsenligt, säger hon.

Alla var inte positiva

Petra Örjegren berättar att det under arbetet i expertgruppen blev tydligt att det fanns intressenter som inte tyckte att det var lika självklart att tillåta digital kvittobokföring.

– I vår grupp ingick bland annat representanter från Ekobrottsmyndigheten och Skatteverket, och de hade andra perspektiv på frågan. Ekobrottsmyndigheten var tveksamma till digitala kvitton eftersom myndigheten skulle förlora möjligheten till bevisföring genom fingeravtryck. Skatteverket var rädda att företagare skulle använda samma kvitto flera gånger om.

Parterna kom till slut överens om att fördelarna med att slopa kravet på fysiska kvitton övervägde eventuella nackdelar. Förslaget presenterades sommaren 2021 och möttes av stor entusiasm hos Företagarna.

Modernisera bokföringslagen – nu finns lösningen

Utredningen blev liggande

Men glädjen kom av sig i takt med att utredningen blev liggande och började samla damm på Klimat- och näringslivsdepartementet. Tiden gick och Företagarna rekryterade Erik Östman som ny politisk expert när Helena Fond gick vidare till ett nytt jobb.

– Det första jag fick göra när jag började på Företagarna vid årsskiftet 2022/2023 var att sätta mig in i förenklingsutredningens förslag. I januari 2023 publicerade jag en debattartikel i Svenska Dagbladet, och under våren hade Företagarna många samtal med politiker och representanter från Klimat- och näringslivsdepartementet. Vårt budskap var: ”Ni sitter på politiskt guld, det här behöver genomföras.” Ändå hände det inte så mycket, konstaterar Erik Östman.

Ett kvitto på onödig regelbörda

Enormt gensvar

Företagarnas enträgna påtryckningar fortsatte, och frågan fick draghjälp av företaget Fortnox som arrangerade ”kvittoupproret”, en kampanj som fick stor uppmärksamhet i sociala kanaler.

Så plötsligt kom det indikationer under hösten 2023 att den nya bokföringslagen kanske trots allt skulle kunna bli verklighet, säger Erik Östman. Ryktena bekräftades när energi- och näringsminister Ebba Busch kallade till presskonferens den 19 januari förra året.

– När jag kommenterade beskedet från Ebba Busch på Linkedin resulterade det i 225 000 visningar och 1 874 reaktioner. Det enorma gensvaret var ett bevis på att det hade varit helt rätt att lägga så mycket fokus och energi på den här frågan, säger Erik Östman.

Hur stor är framgången?

– Det är en jättestor seger. Dels är det en fråga som berör alla företagare, dels finns det en siffra på hur mycket pengar som företagare kommer att spara på förenklingen. Utredningen kom fram till att kvittohanteringen kostat företagen runt fyra miljarder kronor per år. Det är inte ofta vi får igenom en regelförenkling i den storleken. Det är 10 poäng av 10 möjliga.

Lagstiftningsprocessen tar tid

Sara Modig, statssekreterare på näringsdepartementet, beskrivs som en central person i arbetet att driva igenom regelförenklingen.

– Regeringen har sedan vi tillträdde arbetat hårt för att regelbördan för svenska företag ska minska. Förslagen från Förenklingsutredningen lämnades 2021 och bereddes sedan inom Regeringskansliet innan en proposition togs fram. Lagstiftningsprocessen tar tid, och vi är glada att vi äntligen fått till denna förändring som har så stor betydelse för våra svenska företag, säger hon.