Drygt var femte skattekrona till staten kommer från momsen – 560 miljarder kronor 2023. Detta är mer än kapitalskatterna och punktskatterna tillsammans. Momsen är alltså en väldigt viktig intäktskälla för staten. 

Under andra halvan av 1900-talet införde många västerländska länder konsumentskatter i olika former. Den svenska mervärdesskatten, allmänt kallad moms (MervärdesOMsättningsSkatt), är utformad så att den tas ut i varje led, men att avdragsrätt ges för momsen i producentledet, och att slutkonsumenten blir den som ytterst bär skattebördan för momsen. 

Momskrångel och gränsdragningsproblem  

Syftena med moms kan vara flera. Ett är rent fiskalt – det är en intäktskälla för staten. Ett annat är handlingsstyrande – att främja viss konsumtion mer än annan, – genom differentierade momssatser. Differentierade momssatser kan också användas för att gynna vissa grupper utifrån deras konsumtionsmönster. 

Moms ses av många nationalekonomer som en förhållandevis ”bra” skatt, i det att den har mindre skadliga effekter på för ekonomin viktiga faktorer, såsom utbildning och investeringar, än många andra skatter.  

Samtidigt visar upprepade studier att momsen är en källa till administrativ börda, krångel, gränsdragningsproblem och oförutsebarhet för många företagare. Företag är skyldiga att betala in moms till staten, trots att momsen som skatt är avsedd att bäras av slutkonsumenten. Företagare är således obetalda uppbördsmän för momsen – därtill med straffansvar om fel görs. 

Dags för en översyn av momssystemet 

Momssystemet gjordes senast om mer grundligt vid den stora skattereformen 1991. Sedan dess har ett antal delvisa ändringar av momsen gjorts. Genom EU-inträdet har de svenska momsreglerna i hög grad harmoniserats med de andra medlemsländerna. 

Det är dags för en översyn av momssystemet. Problem med definitioner av olika verksamheter leder till oförutsebarhet, negativa effekter genom ”dold” moms och höga administrativa kostnader för företagen. Flera av differentieringarna av momssatsen kan ifrågasättas. Därtill ska beslutade förändringar av EU:s momsregler inkorporeras i svensk lag under kommande år, vilket öppnar möjlighet för en större översyn av momsregelverket. 

En reform av momsen skulle sannolikt vara lättare att genomföra politiskt än de fruktlösa försök som har gjorts att sjösätta en reform av hela skattesystemet. Till skillnad från skattetrycket som helhet, eller exempelvis inkomst- och kapitalskatternas struktur, är momsen inte lika mycket av en höger-vänster-fråga. Politisk samsyn borde därför gå att uppnå om strukturella förbättringar.  I den nya rapporten Momslabyrinten – så tar vi oss ur den presenterar vi utgångspunkter för en sådan momsreform och ger förslag på hur den skulle kunna se ut.