I år är det 30 år sedan Sverige blev medlem i EU. För Sverige har medlemskapet inneburit oerhörda nyttor i form av handel, rörlighet och kulturell utveckling. Som rikt land är vi nettobetalare till EU, men tillgången till den inre marknaden innebär långt mycket större samhällsekonomiskt värde än den nettoavgift som årligen inbetalas.  

Inflytande mot suveränitet 

Visst, medlemskapet innebär att länder avhänder sig suveränitet över många beslut – någonstans mellan hälften och tre fjärdedelar av lagar, förordningar och offentliga regelverk brukar bedömas ha sin grund i EU-gemensamma beslut. Samtidigt behöver även europeiska länder som inte är EU-medlemmar, som Norge, Schweiz och Island – och Storbritannien – alltjämt förhålla sig till unionens regelverk på olika sätt.  

Möjligheten att påverka gemensamma beslut kan uppfattas som begränsad eftersom Sverige bara är en av 27 medlemsstater, och därtill inte en av de större. I besluten i Bryssel spelar det dock roll hur insatta, aktiva och konstruktiva länders företrädare är – och uppfattningen har länge varit att de svenska företrädarna i EU-institutionerna presterar väl, vilket gör Sveriges inflytande större än landets storlek skulle kunna indikera. I detta sammanhang är ett problem som uppmärksammats på senare tid att det blir allt färre svenska tjänstemän i kommissionens olika direktorat.  

Konkurrenskraften ödesfråga för EU

Nya problem och utmaningar  

Jämfört med 1995 har unionen vuxit, både i antal medlemsländer, ekonomi och politisk påverkan. I dag finns även andra utmaningar. Konkurrens var en huvudfråga när Sverige 2023 senast var ordförande i ministerrådet. Det finns goda skäl till det. EU har påtagligt halkat efter USA. Samtidigt har EU:s gröna omställning lett till mer och fler regleringar, nya tullar och utökade rapporteringskrav. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har dessutom den geopolitiska verkligheten och grunden för den europeiska säkerhetsordningen förändrats i grunden.  

Ökat ekonomisk tillväxt, att ”kakan växer”, är avgörande när plötsliga omvärldsfaktorer förändrar spelplanen och framtvingar krav på ökade statliga utgifter på nya områden. Det nya säkerhetsläget medför också andra ekonomiska förutsättningar, som europeiska länder i dagsläget brottas med. En minskad tillgång på vissa råvaror och energi, föranlett av säkerhetspolitiska avvägningar, har gjort viss produktion i EU svårare. Om det under de tio år som föregick 2022 låg ett “grönt” raster över mycket av EU:s politik, har detta på senare tid fått stå tillbaka för ett säkerhetspolitiskt raster. 

Kommer EU att prioritera småföretagen? 

Trots alla utmaningar står sig EU som politisk arena alltjämt förhållandevis stark, med relativt välfungerande institutionell struktur. I flera länder finns förvisso politiska krafter som ifrågasätter EU:s politiska inriktning, men dessa är i de flesta fall inriktade på att verka inom EU:s befintliga politiska system, inte att upplösa unionen. Ett flertal länder står dessutom som kandidater att bli nya medlemmar.   

Sverige har under de 30 åren som medlem mognat in i sin roll som aktiv medskapare av EU:s politik. Företagarna bidrar likaså aktivt till att påverka i och genom vår europeiska paraplyorganisation SME United – i synnerhet för att främja konkurrenskraftsagendan. Ursula von der Leyens nya kommission har flera intressanta initiativ som syftar till att främja minskad regelbörda och ökade möjligheter för små och medelstora företag.