Årsskiftets högtider ligger bakom oss och lågkonjunkturen hänger i. Vi är nu ett kvartssekel in i 2000-talet då historien inte togs slut, utan snart började eka oroväckande bekant på sina håll, samtidigt som inget är som förr.
I nyårsbetraktelser och tillbakablickar har många redan passat på att visa hur dåliga vi människor är på att göra pricksäkra förutsägelser om vad som ska hända långt fram i tiden. Samhället ser inte ut som i science fiction-dystopier, men både för mycket optimism och pessimism har en tendens att grumla sikten.
Även om stora datamängder och artificiell intelligens kan hjälpa oss att hitta mönster och samband och den tekniska utvecklingen går svindlande snabbt är mycket av den osäkerhet som vi lever i fundamental och kommer så att förbli. Det är bra för alla som vill kunna påverka samhället. Det är ett arbete som aldrig blir färdigt.
Så låt vara att vi människor är dåliga på att forma de riktigt långa linjerna. Mycket går att göra bättre här och nu. Nästa år är det val i Sverige och Företagarnas politiska experter är som vanligt sysselsatta med att analysera och bilda opinion om hur världen kan bli bättre för dig som driver företag.
Häng med när de spanar in det nya året och berättar vad de tycker är intressant att hålla ögonen på.
Pernilla: ”EU prioriterar jämställhet i näringslivet”
Pernilla Norlin är Företagarnas samhällspolitiska chef. Hon håller ett extra öga på den ojämna könsfördelningen inom företagandet eftersom det både begränsar kvinnors möjligheter och gör att samhället går miste om idéer, innovationer och ekonomisk tillväxt.
– Det rör på sig inte minst på EU-nivå. I slutet av förra året började direktivet om jämnare könsfördelning i bolagsstyrelser tillämpas. Det riktar inte in sig på småföretag, utan handlar om jämnare könsfördelning i börsbolagens styrelser i alla EU-länder, men det är en signal om att EU prioriterar jämställhet i näringslivet, säger hon.
I direktivet fastställs att stora börsnoterade företag i EU till 30 juni 2026 ska ha styrelser där personer av det underrepresenterade könet innehar minst 40 procent av posterna som icke verkställande styrelseledamot och minst 33 procent av alla poster som styrelseledamot.
– Andelen kvinnor i de största svenska bolagsstyrelserna har dubblerats sedan början av 2000-talet. I dag ligger den på 36,6 procent enligt Ekonomifakta. Det placerar Sverige högre än snittet i EU som uppgår till 33,8 procent.
Under året kommer Tillväxtverket på uppdrag av regeringen genomföra flera insatser för att förbättra förutsättningarna för kvinnors entreprenörskap, ägande och företagande i hela landet. Pernilla fäster särskild vikt vid en av dem.
– När det handlar om tillgång till privata och offentliga finansieringsmöjligheter, exempelvis investeringar, tror vi på att göra företagslån mer transparenta. De borde regleras på samma sätt som konsumentlån för att säkerställa att inga oseriösa aktörer utnyttjar småföretagares behov av finansiering för egen vinning. Regeringen bör därför ge Finansinspektionen i uppdrag att lämna förslag på hur småföretagens ställning på lånemarknaden kan stärkas.
Patrick: ”Nya reformförslag och nya konfliktytor”
Företagarnas policychef och skattepolitiska expert Patrick Krassén pekar på att 2026 är ett valår och att partierna i riksdagen redan under 2025 kommer att börja positionera sig inför riksdagsvalet.
– Flera partier har pågående interna projekt för politikutveckling och ur dessa kan både nya reformförslag och nya konfliktytor födas. Ett tydligt dilemma är när samhällsekonomiska problem – exempelvis svag tillväxt och bristfällig integration – av de politiska partierna inte ses som intressanta att ägna tid åt om det inte kan leda till att man vinner ökat väljarstöd. En förhoppning under 2025 är därför att de politiska förslagen utformas mer utifrån vad som kan stärka Sveriges välstånd än vad som är attraktiva konfliktytor.
Han noterar även att det flera intressanta initiativ inom skattepolitiken närmar sig förverkligande.
– Vi har 3:12-utredningens förslag, utredningen om skatteincitament för forskning och innovation och avdragsrätt för företags gåvor till välgörenhet. De redan beslutade skattelättnaderna för ISK-sparande och soloföretag som anställer har nyligen trätt i kraft, liksom sänkta marginalskatter på löneinkomster. Sannolikt kommer regeringen söka göra ytterligare skattesänkningar i höstens budget. Kanske blir det då läge att infria det sedan länge utestående löftet om sänkt elskatt.
Jennie: ”EU:s klimatpolitik ställer högre krav än någonsin tidigare”
Jennie Albinsson, Företagarnas expert på miljö och klimat, pekar på att EU:s klimatpolitik nu går från vision till verklighet, med elektrifiering som en central lösning för att ställa om både produktion och fordonsflottan. Men samtidigt som kraven skärps möter vi ett betydande hinder: bristen på tillräcklig el.
– I Sverige kämpar vi redan med effektbrist, och i hela Europa finns stora utmaningar för att möta den ökande efterfrågan på energi. Geopolitiska spänningar, som kriget i Ukraina och osäkerheten kring Rysslands gasleveranser, försvårar dessutom energiförsörjningen på kontinenten. EU:s klimatpolitik ställer högre krav än någonsin tidigare, vilket innebär både möjligheter och utmaningar.
Hon ställer sig frågande till om vi kommer att ha tillräckligt med energi och resurser för att nå EU:s mål.
– Investeringar i fossilfri energi och ett mer robust elnät kan bli helt avgörande. Samtidigt kan innovationer som småskaliga kärnkraftsreaktorer och smarta energisystem bana väg för en mer stabil energiförsörjning. Hur snabbt vi kan skala upp lösningar som bidrar till en stabil energiförsörjning, samtidigt som efterfrågan på el ökar, kommer att avgöra om Europa kan nå sina klimatmål i tid – eller om vi riskerar att se en långsammare omställning som skapar nya flaskhalsar för både företag och hushåll.
Johan: ”Skippa blodschokladen är det minsta du kan göra”
Företagarnas chefsekonom Johan Grip menar att 2025 måste bli året då kostnadskrisen för företag och hushåll tar slut så att småföretagens marginaler kan återställas och nyföretagandet kan ta fart igen.
– Det är ett utfall som hänger på att årets löneökningar inte blir för höga och att Riksbanken sänker styrräntan så pass mycket att hushållens köpkraft stärks, samtidigt som inflationen klarar av att hålla sig nära målet om två procent i årstakt.
Han menar även att det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa och världen ställer frågor om frihet och ansvar för en bättre värld på sin spets.
– 2025 måste vara ett år då ledare och medborgare i EU och USA vågar och orkar fortsätta stå upp för Ukrainas rätt att försvara sig mot Rysslands brutala invasion. När kvinnor och män i Ukraina står upp för sin rätt att leva som fria individer försvarar de även vår frihet. Det minsta vi kan göra är att hjälpa dem på alla sätt vi förmår. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något och många kan göra mer. Att skippa blodschokladen är det minsta du kan göra.
Lise-Lotte: ”Om det går i lås har vi kommit ett kliv framåt”
Företagarnas expert på arbetsrätt och arbetsmiljö, Lise-Lotte Argulander, menar att det är dags att öka pressen på regering och riksdag för att göra något åt att företag kan användas som brickor i ett fackligt spel om att få andra företag att teckna kollektivavtal.
– Det är uppenbart att förändringar i Medbestämmandelagen som innehåller regler om stridsåtgärder behöver utredas. Lagen måste förändras så att den bättre följer en modern arbetsmarknad. Om det går i lås har vi kommit ett kliv framåt. Det behövs proportionalitetsregler, begränsningar i sympatiåtgärderna och undantag för de minsta företagen vad gäller informationsskyldigheten och förenklade förhandlingsregler.
Lise-Lotte menar även att Las – lagen om anställningsskydd – och andra lagar behöver reformeras för att gå i takt med tiden.
– Tidsbegränsade anställningar och företrädesrätt i Las behöver ändras och nattarbetsförbudet i Arbetstidslagen måste omtolkas så att det blir mer tillåtande. Sist men inte minst är det hög tid att ett beslut om att sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska bygga på historiska inkomster kommer på plats. Det finns förslag från tidigare utredningar att bygga på.
Tobias: ”Frågan är om småföretag är redo att möta AI:s mörka sidor”
Tobias Adielsson är Företagarnas expert säkerhet och på brott mot företagare. Han ser hur artificiell intelligens allt tydligare förändrar villkoren för företagare, men också för brottslingar.
– AI används i avancerade phishingattacker och deepfake-bedrägerier där företagare kan luras att överföra pengar eller dela känslig information. Många småföretag saknar både kunskap och resurser för att hantera dessa hot som utnyttjar teknologins kraft för sofistikerade manipulationer. Hoten förändras dessutom snabbt, vilket gör det svårt för mindre aktörer att hänga med i den digitala kapprustningen.
Han påpekar att AI samtidigt erbjuder möjligheter att skydda företagare.
– Polisen, banker och andra aktörer utvecklar lösningar för att bekämpa cyberbrott och stärka säkerheten. Frågan är om småföretag är redo att möta AI:s mörka sidor – eller om de riskerar att halka efter. 2025 blir avgörande för att se om AI bidrar till att minska digital brottslighet eller om hoten fortsätter att öka.
Erik: ”Regeltillämpningen i kommunerna tar mycket större plats”
Företagarnas expert på regelförenkling och lokalt företagsklimat, Erik Östman, ser 2025 som ett år då den politiska pressen på myndigheterna att arbeta med regelförenklingar ökar, samtidigt som regeltillämpningen i kommunerna tar mycket större plats i den nationella förenklingsdebatten.
Erik ser även 2025 som ett tillfälle för konkreta leveranser inom flera områden som han har arbetat med under de senaste åren. Det gäller inte minst för det av regeringen tillsatta Förenklingsrådet, där han är ledamot.
– Under 2025 blir alla kvarvarande tillsättningar av personer i Förenklingsrådet klara och jag ser framför mig – och ser fram emot – att vi lämnar över de första fem-tio förslagen på konkreta regelförenklingar till regeringen, säger han.
Under sommaren kommer gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker att bli verklighet efter många år av utredningar, debatt och fördröjningar.
– Gårdsförsäljningen införs 1 juli men får begränsad effekt eftersom regelverket är så strikt. Här finns mer att göra. Jag ser även framför mig att det kommer tas konkreta steg för att avskaffa matkravet för alkoholservering, säger han.
Magnus: “Det handlar om EU-regler och internationell harmonisering”
Magnus Johansson är Företagarnas expert på konkurrens och offentlig upphandling. Han pekar på att 2025 är året då EU på allvar börjar se över regelverken för den offentliga upphandlingen.
– Det handlar om EU-regler och internationell harmonisering. I EU påbörjas omförhandlingen av nya direktiv som kommer att påverka kravställning och procedurer; inte minst kopplat till konkurrenskraft, hållbarhet och innovation. Jag tar själv plats i den europeiska expertgrupp som ska förse EU-kommissionen med sakkunskap i arbetet.
Omvärldsläget gör även att riskhantering och resiliens blir allt viktigare i upphandling, menar Magnus.
– Det blir viktigare att säkra försörjningskedjor i offentliga kontrakt så att inte samhällsviktiga funktioner slås ut. Det handlar om utveckling av leverantörskontroll för att begränsa denna risk, och för att verka för den sunda konkurrensen.
Även digitalisering och klimatförändringar återspeglas i den offentliga upphandlingen.
– Vi ser att ökad tillgång till strukturerade och jämförbara inköpsdata för att öka insynen och möjliggöra träffsäkra analyser behövs och att AI-stöd kommer att byggas ut och användas för att förbättra effektivitet och hitta avvikelser. Dessutom ställs allt högre krav på att leverantörer till det offentliga att bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Större fokus på cirkulär ekonomi i form av krav som gynnar återanvändning, återvinning och minskad resursförbrukning.