Hållbar laxodling kan äntligen bli verklighet
Rena hav, klimatsmart matproduktion och hållbar fiskodling. För tio år sedan kläckte fyra entreprenörer idén om laxodling i bassänger på land i anslutning till den marina industrin som redan finns i Smögen-Kungshamn. Där tas vatten, energi och restprodukter tillvara i ett cirkulärt system. Idén om att komplettera detta med laxodlingen är helt i linje med FN:s globala mål för hållbar utveckling.
Kvävande regler har satt stopp
Trots att uppbackningen bakom Smögenlax varit både bred och stor är det först nu, tio år senare, som företaget äntligen kan gå vidare med att förverkliga idén. Ironiskt nog är det miljöprövningen som varit det enda som måste sägas ha varit ohållbart i Smögenlax vision – det är miljötillståndet som stått i vägen ända fram till nu.
Knäckfrågan har handlat om tillstånd att släppa ut kväve i avloppsvattnet, trots att den teknik Smögenlax kommer att använda orsakar 98 procent lägre kväveutsläpp än vid konventionell laxodling.
Regelbörda och byråkrati sätter stopp för laxodling
Tuffa klimatmål måste betyda något
Företaget lämnade in den första ansökan om miljötillstånd 2017. Det var starten på en lång process fram och tillbaka i Mark och miljödomstolen och Mark och miljööverdomstolen. Avslag 2019. Överklagan och ny prövning 2021. Nytt avslag 2022 och ny prövning 2024. Men i januari i år kunde Mark och miljödomstolen till slut meddela miljötillstånd. Då hade det gått nästan åtta år sedan den första ansökan lämnades in.
Joel Oresten, grundare, delägare och ordförande i Smögenlax, är glad över att ha varit med om att bryta ny mark för hållbar fiskodling, men han är kritisk till att det tagit så lång tid.
– Det håller ju inte att Sverige som land sitter på FN-möten i Paris och Doha och pratar om tuffa klimatmål och sedan har en administrativ apparat som motverkar det vi säger oss vilja uppnå, säger han.
Hans förtroendet för tillståndsprocesserna har föga förvånande fått sig en rejäl törn.
– Förtroendet är nära nog noll, skulle jag säga.
Orimligt lång väntan på tillstånd
Samtidigt är Joel Oresten optimistisk. Smögenlax har inte suttit stilla i båten, utan försökt påverka politiker och myndigheter. Han tycker sig kunna skönja en politisk vilja att göra något åt de många långbänkarna som påverkar företag.
– Det handlar inte om vårt tillstånd eller ens bara om miljötillstånd. Det finns många områden där man som företagare ställs inför handläggningstider som är orimligt långa. Det gör att Sverige tappar i konkurrenskraft och det måste vi ändra på, säger han.
Sedan Smögenlax fick miljötillståndet i slutet av januari har företaget jobbat hårt med att återstarta processer och ta nygamla kontakter med leverantörer, banker och andra aktörer som krävs för att förverkliga laxodlingen. Om några månader räknar företaget med att vara i gång med markarbeten och byggnation och de första äggen väntas kunna kläckas nästa år. Då kan den första laxen i bassäng vara färdiga för att ätas 2028.
Smögenlax har tillstånd för 6 000 ton lax per år. Totalt konsumeras ungefär 50 000 ton lax per år i Sverige. Men Smögenlax har inga tankar på att skala upp verksamheten.
– Vi vill inte att vår anläggning ska bli ännu större. Vi tänker inte som andra när det gäller att skala upp. Däremot kan vårt koncept genomföras även på andra ställen. Det blir mest miljövänligt om man tittar på helheten, som närheten till andra industrikluster och transporter, säger Joel Oresten.
Många nya arbetstillfällen
Smögenlax är en välkommen satsning i en bygd som kämpat med utflyttning. Själva anläggningen kommer att ge ett femtiotal arbetstillfällen och med ringar på vattnet handlar det om totalt upp till 150 nya jobb.
–Vi behöver biologer, tekniker och personer som kan hållbara system. Det är bra jobb som gör att många som tidigare behövt flytta för att kunna hitta en anställning kan få jobb här i Sotenäs, säger Joel Oresten.