Vårtrött återhämtning i ekonomin
På onsdagen presenterade Konjunkturinstitutet både den månatliga barometerindikatorn om företagens och hushållens syn på ekonomin och årets första rapport med prognoser för svensk och internationell ekonomi. Den som hade hoppats att det skulle gå att se lågkonjunkturen blekna bort ur sifforna har anledning att vara besviken.
– Efter en relativt stark avslutning på fjolåret ser vi en inbromsning i ekonomin igen. Konjunkturinstitutet pekar på att Sveriges BNP-tillväxt försvagas det första halvåret i år. Noterbart är att hushållen tyvärr har blivit betydligt mer pessimistiska igen, säger Företagarnas chefsekonom Johan Grip.
Riksbanken rör inte styrräntan
Nedreviderade prognoser
Det har gått ett kvartal sedan Konjunkturinstitutets förra prognos och den nya har reviderats en del jämfört med den som presenterades i december, inte minst gällande inflationen och arbetslösheten.
Konjunkturinstitutet gör också bedömningen att den överraskande höga inflationen under början av året innebär att Riksbanken inte sänker styrräntan ytterligare från dagens nivå på 2,25 procent, till skillnad från i prognosen i december då Riksbanken bedömdes sänka styrräntan vidare ner till 1,50 procent.
– Fler räntesänkningar, i linje med Konjunkturinstitutets decemberprognos, hade verkligen behövts för att få hushållens att öka sin konsumtion, men det ser inte ut att bli så givet att inflation inte faller tydligt under målet. Företag och hushåll bör planera för att räntan förblir på en normal nivå, säger Johan Grip.
Återhämtningen kommer
Trots revideringarna tror Konjunkturinstitutet att hushållens konsumtion kommer att stiga till följd av att reallönerna trots allt väntas öka i år. Det blir då en viktig drivkraft för konjunkturåterhämtningen det andra halvåret i år och under nästa år. Däremot ser lågkonjunkturen ut att hänga kvar och arbetslösheten väntas vara ”tydligt förhöjd” ännu i slutet av 2026.
När det gäller de amerikanska tullarna och de omfattande satsningarna på försvaret som följer av det oroliga omvärldsläget gör Konjunkturinstitutet bedömningen att de inte får så stor påverkan. Konsekvenserna av tullarna väntas bli begränsade både på inflation och tillväxt i såväl Sverige som EU som helhet, medan effekterna för USA förväntas bli större. Försvarssatsningarna antas inte få någon större påverkan på den ekonomiska utvecklingen i år och nästa år.