Matmomsen sänkt från 1 april nästa år till 6 procent från dagens 12 procent – en tillfällig halvering av momssatsen som ska gälla till 31 december 2027. Det meddelade partiledarna i Tidösamarbetet under en pressträff i Rosenbad på torsdagen.

– Det är dags för hårt arbetande människor att få skatteåterbäring, bokstavligt talat, i den här budgeten, sade statsminister Ulf Kristersson (M).

Lägre matmoms är oseriös politik

Dyr och ineffektiv politik

Matmomssänkning är i ropet. Socialdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Mikael Damberg krävde under torsdagen sänkt matmoms, i en debattartikel i Expressen. En timme före regeringens pressträff presenterade Centerpartiet halverad matmoms som ett förslag ur sin kommande budgetmotion.

Tidöpartiernas momssänkning flankeras av två andra åtgärder i det paket för billigare matkassar som nu presenterats. Det handlar dels om att inrätta en statlig matpriskommission för att följa matprisernas utveckling, dels om förenklingsåtgärder i dagligvarubranschen ämnade att främja konkurrens.

Företagarna är kritiska till momssatsningen i höstbudgeten. Riksrevisionen konstaterade i en rapport 2018 att en matmomssänkning inte är ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften för barnfamiljer och låginkomsthushåll. Enligt regeringens beräkningar är kostnaden för att tillfälligt sänka matmomsen nästan 16 miljarder (15 940 miljoner kronor) nästa år och drygt 21 miljarder (21 250 miljoner kronor) 2027.

– Det här kostar mer än vad det smakar. Vill man på riktigt att hushållen ska få mer pengar i plånboken och få fart på ekonomin, då behöver vi sänka skatten och göra det billigare för företagen att anställa. Jag tycker att det här luktar valfläsk; en ineffektiv reform som kostar 37 miljarder för statskassan, säger Företagarnas vd Magnus Demervall.

Vanskligt lägga sig i prisbildningen

Partiledarna betonade under pressträffen i Rosenbad att det är viktigt att momssänkningen kommer konsumenterna till del.

– När vi sänker momsen förväntar vi oss att det ska märkas i hyllorna i matbutiken, sade näringsminister Ebba Busch (KD).

Mot den bakgrunden inrättar regeringen en matpriskommission. Det betyder att Konsumentverket får i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter följa matprisernas utveckling och göra regelbundna avrapporteringar. Företagarna ifrågasätter det rimliga i en sådan ordning.

– Det är vanskligt att från statens sida lägga sig i prisbildningen och vilja styra över privata företags affärsbeslut, som regeringen antyder att man kommer göra genom en matpriskommission, säger Företagarnas skattepolitiska expert Patrick Krassén.

Matjättarna Coop, Ica och Axfood har utfäst att sänkt matmoms kommer omsättas i lägre priser till kunderna. Men exempelvis Coop dras med dålig lönsamhet och har rapporterat stora förluster.

– Om Coop skulle behålla priserna oförändrade, eller i alla fall inte sänka dem fullt ut med hela momsnedsättningen, skulle företaget kunna bättra på sin lönsamhet, vilket kan vara det långsiktigt strategiskt bättre valet än att sänka priserna på oelastiska varor gentemot kunderna. Sådana avvägningar tycks regeringen inte vilja låta matbutikerna göra, säger han.

Bra främja konkurrens 

Matmomssänkningen presenteras som en tillfällig åtgärd, men Tidöpartierna vill även ta sig an bakomliggande faktorer till livsmedelspriserna.

– Vi har sett problem på många håll i landet med bristande konkurrens, sade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson på torsdagens pressträff.

Även utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L) lyfte konkurrensfrågan.

– Runt om i Sverige finns det många orter där det inte finns någon konkurrens eller till och med ingen matbutik alls, sade hon.

Det är därför Tillväxtverket får i uppdrag av regeringen att identifiera vilka förenklingsåtgärder som skulle kunna påverka kostnader och priser i dagligvarubranschen. Regeringen ger dessutom Konkurrensverket i uppdrag att vägleda kommuner i att främja konkurrens så att fler matbutiker kan etableras.

– Det är positivt att regeringen vill främja konkurrensen i dagligvaruhandeln genom regelförenklingar och att förmå kommuner att underlätta etableringar av fler matbutiker, men det finns risk att myndigheternas utredningar kommer att ta tid. Det är också oklart vilka legala möjligheter Konkurrensverket har att sätta press på kommunerna att släppa fram nya matvaruetableringar, säger Patrick Krassén.