Förslag om slopat ränteavdrag drabbar små företag orättvist

Om räntekostnader för mindre företag inte blir avdragsgilla påverkas den svenska företagsstrukturen, minskar incitamentet för mindre företag att växa, riskeras ökad arbetslöshet och bromsas tillväxt och välfärd.

Slå vakt om ränteavdrag

Ett stort företag kan starta en ny verksamhet med vinstmedel som genereras av den tidigare verksamheten och satsa i en ny verksamhet. När de för över pengar från den tidigare verksamheten A till det nya projektet B blir det inga lån och inga räntor som vinstbeskattas.

Vid slopad avdragsrätt för räntor måste däremot ett litet eller ungt företag betala bolagsskatt på sina ränteutgifter. Ett tillväxtföretag kan under de första åren behöva låna 10 miljoner vilket vid slopad avdragsrätt skulle ge en beskattningsbar inkomst om 800 tusen kronor per år om räntan är 8 procent.

Företagsskattekommittén menar att borttagna ränteavdrag kan kompenseras av ett schablonavdrag om 25 procent av den skattepliktiga vinsten. Men att behöva betala skatt på 600 000 kronor av en låtsasvinst är föga tröst för en familjeföretagare.

Schablonavdraget kommer att kunna utnyttjas av de flesta stora företag som på så sätt får kompensation för sina lånekostnader; i många fall kan storföretag dessutom flytta pengar mellan verksamheter så det inte blir några bokförda lån.

Slå vakt om förlustavdrag

Ett ungt familjeägt företag har ingen nytta av schablonavdraget om verksamheten de första åren inte genererar någon vinst utan enbart start-up och utvecklingskostnader.

För att ytterligare försvåra för familjeägda företag vill Företagsskattekommittén minska möjligheten att få göra avdrag för tidigare års förluster. Det innebär att det familjeägda företaget först skall betala skatt på sina räntor innan företaget börjar göra vinst och sedan betala vinstskatt under år då det ackumulerade resultatet fortfarande är negativt – företaget tjänar de åren pengar som används för att täcka förluster från de första åren.

Minskade möjligheter för företagen att göra avdrag för tidigare års förluster gör dessutom företagen mer sårbara under tillfälliga konjunktursvackor och minskar företagens kreditvärdighet.

De som förespråkar Företagsskattekommitténs förslag vill att små familjeägda företag skall ersätta lån med ägarkapital. De lever i en drömvärld som inte finns på riktigt.

Den skattemodell som föreslås av Företagsskattekommittén och deras förespråkare saknar förståelse för den verklighet som gäller för familjeägda små företag.

Samhället i stort förlorar om man genomför en skattemodell sådan som föreslås Företagsskattekommittén. Dynamiken i svensk företagsstruktur kommer att hämmas. Redan i dag finns det några stora företag och många små men få i storleksklasserna däremellan.

I den fortsatta beredningen måste regeringen ta hänsyn till hur olika Företagskommitténs förslag slår mot stora och små företag.

Örjan Hultåker, docent, Ordförande Företagarna Stockholms stad

Fredrik Anell-Berger,  Ordförande Företagarna Uppsala

Kenneth Kastman-Krantz, Ordförande Företagarna Göteborg

Dan Andersson, Ordförande Företagarna Malmö

Artikeln publicerad på www.unt.se under rubriken debatt den 16 maj 2015