Osäkerhet kring uteserveringar pressar krögare i Stockholm

Uteserveringarna är livlinan för många krogar och restauranger i coronatider. Så även för Racamaca på Södermalm.

– Under corona har uteserveringen bidragit till ungefär 60 procent av omsättningen och betytt skillnaden mellan en normal omsättning och en betydligt sämre omsättning, säger Fredrik Andersson som är delägare.

Normalt stänger uteserveringssäsongen i mitten av oktober men i år gäller i Stockholm att den som har ett beviljat tillstånd för uteservering till 15 oktober och vill förlänga säsongen kan göra det till och med den 31 oktober. Det görs genom att ansöka hos polisen som utan att inhämta fler yttranden kan godkänna förlängningen.

Vad som händer efter 31 oktober är däremot mer osäkert. Den som vill ha ett annat slutdatum, ändra ytan på uteserveringen behöver nämligen göra en ny ansökan och betala avgift och det är inte säkert att den nya ansökan går igenom. 

Två veckor räcker inte

Två veckors förlängning är alldeles för lite, menar krögarna bakom Racamaca. Restaurangen var därför tvungna att göra en ny ansökan om uteserveringen. Fredrik Andersson berättar att osäkerheten länge rådde men att de just fått förlängt tillstånd fram till 23 december. 

– Att få fortsätta använda den nu under hösten och tidig vinter ger oss möjligheten till fortsatt bra omsättning och att inte behöva korttidspermittera anställda och oss själva, konstaterar Fredrik Andersson.

Alla krögare kan dock inte glädjas åt en sådan förlängning. 

– Jag förstår att andra restauranger som i bästa fall fått några veckor inte känner samma optimism. Att endast förlänga ett par veckor är för lite plåster på såren och kommer inte vara tillräckligt i det långa loppet. Det handlar om ett enormt tapp i inkomster när uteserveringar försvinner samtidigt som corona-restriktionerna inne i restaurangen är påtagliga, säger Fredrik Andersson. 

Andra kommuner har förlängt 

Trafikborgarrådet Daniel Helldén (MP) har i intervjuer (se Mitt i) varit öppen med att speciallösningar kan bli aktuella om många serveringar vill ha öppet i vinter, men inget generellt förlängt tillstånd är beslutat. Snöröjning är en sådan fråga som gör det svårt att förlänga för alla, menar staden.

Men samtidigt har andra kommuner lyckats med mer långsiktiga åtgärder, konstaterar Pontus Lindström, expert på området lokalt företagsklimat på Företagarna.

- I Göteborg och Visby har man beslutat att förlänga tillståndet för uteserveringar över vintern. I Uppsala slopar man avgiften för uteserveringar under en tvåårsperiod. 

Det är åtgärder som är högt efterfrågade bland de krögare och restaurangägare som fortfarande drabbas hårt av restriktionerna för att minska smittspridningen.

- Man kan fråga sig varför vissa kommuner säger ja till den här typen av stödåtgärder samtidigt som företagare i grannkommunen inte får några lättnader. Förutsättningarna borde inte skilja sig särskilt mycket från en kommun till en annan, säger Pontus Lindström.

Oroliga företagare behöver tydliga besked

Fredrik Andersson menar att om inte restriktionerna lättar inom en rimlig framtid, vilket inte ser ut att vara fallet med tanke på att smittspridningen inte längre sjunker, kommer oron hos många företagare öka igen. En oro som bör bemötas med tydlighet och så långsiktiga besked det bara går.

– Osäkerheten under hela denna perioden av covid har varit påtaglig. Tydliga besked så att vi krögare kan fatta strategiska beslut är självklart det bästa, säger Fredrik Andersson. 

Något som Pontus Lindström instämmer i. Att underlätta för uteserveringar är en lågt hängande frukt och en konkret åtgärd som hade minskat oron i restaurangbranschen, menar han.

– Det viktigaste är att kommunerna redan nu är tydliga med vad som gäller för 2021 så att de lokala företagen kan planera sin verksamhet och anpassa sig utifrån de spelregler som finns. Lokala politiker och tjänstemän bör ta till sig av de kommunala insatser som görs runt om i landet och se om den egna kommunen också kan göra en insats för att hjälpa företagen att ta sig igenom krisen.