Småföretagen i Värmlands län mest optimistiska i landet
Utfallet för konjunkturindikatorn[1] i Värmlands län blev i år betydligt högre än ifjol och även högre än deras förväntningar. Nettotalet i år är 79, jämfört med 48 ifjol, vilket placerar länet i topp och klart högre än riksgenomsnittets 37.
Såväl takten i tillväxten för sysselsättning, orderingång och omsättning har påverkat att resultatet gått upp. I år uppger 23 procent att de anställt fler medan 12 procent svarat att de minskat sin personalstyrka vilket ger ett nettotal på 11, i fjol var det 6. För riket som helhet har nettotalet minskat till 4.
Tillväxten i orderingången har ökat för andra året, från ett nettotal på 20 till 31. Detta samtidigt som rikssnittet backat till ett nettotal på 13. En knapp tredjedel, 29 procent, har tackat nej till order och av dem anger 57 procent som huvudorsak att de redan har mer att göra än de hinner med. Nästan var femte (19 procent) säger att de tackar nej på grund av brist på arbetskraft.
Den dramatiska pandemivåren 2020 har skapat en kristsunami inom näringslivet i Sverige. I årets Småföretagsbarometer lyser dock Värmland starkast med den högsta konjunkturindikatorn jämfört med övriga län i Sverige. Företagens prognoser för de kommande tolv månaderna är dock mycket pessimistiska, med en förväntad konjunkturindikator i likhet med tidigare finanskriser.
Det är oroväckande, Värmland behöver växande och välmående företag. Vi behöver hålla i, hålla ut och fortsätta stödja våra lokala småföretagare, både som privatpersoner, som företag och från det offentliga, säger Hanna Jonasson, regionchef Företagarna Värmland.
Lägre lönsamhetstillväxt men trots det bättre än riket som helhet
Ifjol ökade tillväxttakten för lönsamheten men den har mattats av i år. Trots det är tillväxten något starkare i länet jämfört med för riket som helhet. 32 procent av företagen i länet har haft en ökad lönsamhet under de senaste tolv månaderna medan den minskat hos 17 procent. Detta resulterar i ett nettotal på 15. Motsvarande nettotal för riksgenomsnittet är 12.
Inför det kommande året tror man dock att nettotalet kommer gå ner till -8. Förväntningarna på utvecklingen framöver speglar en stor osäkerhet om vilka effekter den pågående coronakrisen kommer att ha för länets småföretag på sikt. Det rådande läget har skapat stora påfrestningar och rörelsen i lönsamheten är tecken på hur småföretagen påverkas av detta.
Trots många utmaningar uppger nio av tio småföretagare i länet att de vill växa.
Företagen upplever att det är ett mycket extraordinärt läge där mycket handlar om att anpassa verksamheten utifrån rådande omständigheter. Det finns såklart många orosmoln men också en försiktig hoppfullhet där tiden är en viktig faktor.
Tillfälliga neddragningar, anpassningar, framflyttning av investeringar med mera är kortsiktiga åtgärder och förhoppningen är att läget normaliseras inom en snar framtid, säger Anders Paulsson, Kontorschef Swedbank Värmland.
Bilaga. Figur över sammanlagd konjunkturindikator; sysselsättning, orderingång och omsättning (nettotal) i Värmlands län och riket 1995–2020
För mer information:
Ladda ner läns- och riksrapport av Småföretagsbarometern via Swedbank, Sparbankernas Riksförbund och Företagarna
Fakta
Småföretagsbarometern har genomförts sedan 1985 och är Sveriges största och äldsta undersökning om småföretagarnas uppfattning och förväntningar om konjunkturen. Undersökningen omfattar cirka
4 000 företag inom det privata näringslivet med 1-49 anställda. Storleken på urvalet och antalet respondenter gör att vi kan analysera utvecklingen både på bransch – och länsnivå. Intervjuerna har gjorts i samarbete med Novus. Småföretagsbarometern publiceras en gång om året
[1] I Småföretagsbarometern redovisas nettotal där svaren räknas om till procentandelar. Skillnaden mellan procentandelen positiva svar och procentandelen negativa svar benämns nettotal. Nettotalet visar hur snabbt tillväxten förändras, snarare än en absolut nivå.
För att få småföretagens konjunkturindikator adderas nettotalen för sysselsättning, orderingång och omsättning. Summan av dessa nettotal bildar alltså en konjunkturindikator.