Framgångsrikt brottsförebyggande arbete i Stenungsund
Företagarna genomförde en lokal enkätundersökning bland företagare i Stenungsund under våren som visar att utsattheten för brott är utbredd. En tredjedel av de svarande upplever att risken att bli utsatt för brott har ökat under de senaste två åren och fyra av fem företagare har blivit utsatta för brott under de senaste fem åren. De vanligaste brottstyperna är stöld, snatteri, inbrott och bedrägerier.
Trots dessa siffror är det knappt hälften av företagarna som anmäler brotten till polisen varje gång. En vanlig uppfattning är att en polisanmälan inte leder till något och man kan se att tilltron till Polismyndigheten och rättsväsendets kapacitet att lösa brott minskar nationellt. Mer än hälften av de tillfrågade uppger att anmälningsbenägenheten hade ökat om det var enklare att polisanmäla.
Polisanmälningar med kvalitet
På ICA Kvantum i Stenungsund har Maria M Olsson arbetat med just denna fråga - gör man det man alltid har gjort får man det man alltid har fått, menar hon. De anmäler inte längre via polisens hemsida eller via 114 14. I deras erfarenhet hanteras inte polisanmälningar dit på ett rättssäkert sätt via de kanalerna, samt att polisanmälningarna inte leder vidare vilket leder till att brottsutredningen läggs ned. Istället började de samarbeta med Marie Wallin, jurist och f.d. kammaråklagare som driver Rättnu.se, för att bli bättre på att göra bra polisanmälningar.
– Vi har börjat göra anmälningar med kvalitet. När vi började med detta la vi ned mycket tid på att sätta oss in i hur man kan göra en polisanmälan så tydlig och kortfattad som möjligt från början, så att det inte går att bortse från den. Till vår hjälp hade vi Marie som utbildade oss och det arbetet har lett till att vi nu har mallar som vi snabbt fyller i varje gång något händer – mallen skrivs ut och polisanmälan postar vi in till polishuset, säger Olsson.
ICA Kvantum har problem med mängdbrott, mycket snatterier och hot mot personal. De upplevde att polisen sällan gick vidare med polisanmälningar innan de ändrade sitt arbetssätt. Nu säkrar personalen allt bevismaterial själva och istället för att bli ombedda att lämna in det på polisstationen hämtas materialet upp av polisen mycket snabbare, vilket leder till att de kan starta en förundersökning tidigare. Då förhörs vittnen närmare brottstiden och fler ärenden har börjat gå vidare i rättsväsendet.
Olsson lyfter vikten av att vara ihärdig. De har under nästan två års tid bett om att få ärendenummer på polisanmälningarna mejlade till sig för att veta att ärendet registrerats, det började nyligen fungera bra. Nu märker de att fler brott utreds och även om vissa ärenden fortfarande läggs ned så hamnar fler ärenden i tingsrätten.
Nu har fler butiker i Stenungsund börjat arbeta på samma sätt, till exempel Coop där Anette Bemersten lyfter fram att fler bör använda sig av framgångsrika exempel för att man ska kunna få till en nationell förändring.
– Det kan vara jobbigt i början när man vänjer sig vid något nytt men vi upplever att detta är något som fungerar och leder till positiv förändring, säger Bemersten.
Uppmanar alla företagare att alltid anmäla brott
En annan anledning till att man kanske inte alltid polisanmäler är att det blir problem med försäkringar. Joakim Dahlgren driver Persson Hyrmaskiner, ett företag som bland annat hyr ut maskiner till byggbranschen. I deras bransch ser han att företag som omsätter omkring 10 miljarder kronor får se omkring 1-3 procent av omsättningen stjälas. Det är allt ifrån stora maskiner till mindre – brottslingar går in på arbetsplatser och kör iväg fordonen.
Närmare 60 procent av företagarna i branschen struntar i att polisanmäla dessa brott, visar en nationell undersökning gjord av Rentalföretagen. Oftast handlar det om att det som stulits har ett lägre värde än vad självrisken hos försäkringsbolagen ligger på. De ser också att det alltför ofta inte utreds av Polisen. Inom branschen uppskattar man att man blir av med maskiner för 20-30 miljarder kronor per år.
– Man gör mycket för att motverka, till exempel börjar fler investera i skyddsåtgärder som kameror, skalskydd, GPS och DNA-märkningar, men problemet är att mer än hälften inte får premielättnader trots att man gör dessa investeringar” säger Dahlgren.
Inom branschen uppmanar man alla företagare att alltid polisanmäla och man jobbar mycket med intern informationsspridning. DNA-märkning av maskiner är något som blir mer populärt då det blir svårare att sälja vidare ett fordon som är märkt. Dahlgren lyfter också att man arbetar mycket vassare med rekryteringar, visselblåsarfunktioner och med personalen.
I Stenungsund samlades Joakim, Maria och Anette samt Olof Lundberg (S), Maria Renfors (M), Nedzad Deumic (KD), Malin Henriksson, verksamhetschef strategi och samordning, Frida Rydelius, brottsförebyggande strateg, Jessica Waller, näringslivschef, Marcus Starcke, sektorchef, Pontus Lindström, expert brott och säkerhet Företagarna, Soroush Rezai, projektledare Företagarna samt Lars Grenhage, ordförande Företagarna Stenungsund-Tjörn, för att diskutera dessa frågor. Fyra av fem företagare i Stenungsund vill se en utökad samverkan mellan kommunen, Polisen och det lokala näringslivet och temat för mötet var att dela erfarenheter och utveckla samarbetet.
– Det lokala näringslivet är en oerhört viktig del i det brottsförebyggande arbetet. Man kan se väldigt tydligt att om företag flyttar ut flyttar kriminella in och det försvårar polisens och samhällets arbete betydligt. Det krävs kraftfulla åtgärder från både kommun och polis i samverkan med näringsliv för att få till en positiv förändring. Stenungsund är på god väg och här finns viljan att samverka, nu väntar vi in de konkreta åtgärderna och förändringen, sa Lindström.
Lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete
I somras trädde Lag om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete i kraft vilken ger alla landets kommuner ett särskilt ansvar. Kommunerna ska återkommande ta fram lägesbilder som beskriver brottsligheten i kommunen och utifrån den ta fram åtgärdsplaner för att motverka densamma. Arbetet bör ske i nära samverkan med andra relevanta parter, såsom Polisen och det lokala näringslivet. Första lägesbilden och åtgärdsplanen ska presenteras i juli 2024.