Polis och åklagarmyndigheter måste få resurser för att prioritera brott mot företagare. Att de inte gör det i dag bidrar till att företagare inte anmäler brott som de blir utsatta för. Straffrabatterna måste bort.
Vad gäller saken
Endast en av tre företagare upplever att polisnärvaron är tillräcklig för att de ska känna sig trygga. På landsbygden endast en av fyra. Varannan företagare med anställda har blivit utsatt för någon form av brott de senaste åren.
Prioritera brott mot företagare
Polisen måste få resurser att i högre utsträckning prioritera mängdbrotten som drabbar företagare. Att de inte gör det i dag bidrar till att företagare inte anmäler brotten som de blir utsatta för.
Alla företagare anmäler inte brott
Den främsta anledningen är att man som företagare inte ser någon poäng med att anmäla. Detta ger en verklighetsfrånvänd brottsstatistik som inte visar den enorma utsatthet om företagare runt om i landet står inför.
Brott mot företagare 2023
En kartläggning av företagares kontakter med polisen, anmälda brott och polistätheten i Sverige.
För att brottsutsatta företagare ska få tillbaka förtroendet för Sverige som rättsstat och börja anmäla brotten är det helt avgörande att regeringen i regleringsbrev och andra styrdokument ger Polismyndigheten i uppgift att mer effektivt bekämpa och utreda mängdbrotten. I de granskningar som gjorts, av bland annat Riksrevisionen, framkommer en tydlig bild att mängdbrotten nedprioriteras, vilket inte minst är allvarligt då dessa brott ofta är en inkörsport till grövre former av kriminalitet.
Den enskilt viktigaste åtgärden för att öka tryggheten är enligt Sveriges företagare fler närvarande och synliga poliser lokalt. När Polismyndigheten omorganiserades 2015 från 21 länsmyndigheter till en statlig myndighet var syftet att komma närmare medborgarna. Resultatet har på många sätt blivit det motsatta. Den här rapporten visar också tydligt att antalet områdes- och kommunpoliser – som jobbar fredat med trygghetsskapande och samverkande och som finns tillgängliga för medborgarna – behöver öka. Endast 22 av 94 lokalpolisområden uppnår basnivån om minst en sådan polisfunktion per 5 000 invånare. Denna basnärvaro bör enligt Företagarna vara uppfylld senast till 2025, vilket konkret skulle innebära cirka 1 000 fler områdes- och kommunpoliser.
Andelen brottsutsatta företagare som polisanmäler brott har minskat stadigt under de senaste åren. Den främsta orsaken är att företagare inte ser någon mening med att polisanmäla då det, trots god bevisning, oftast inte leder till mer än en nedlagd förundersökning som inte gör det mödan värt att anmäla. För att öka företagares anmälningsbenägenhet, och därmed få en mer rättvisande brottsstatistik, behöver polisen i första hand naturligtvis lösa fler brott, men också i högre grad motivera på vilka grunder en direktavskrivning beslutats eller varför en förundersökning lagts ner, och tydligt informera den drabbade företagaren om vilka möjligheter som finns när det kommer till att göra en överprövning av beslutet.
Även om den främsta anledningen till att företagare inte anmäler brott är att man inte ser någon poäng med att anmäla uppger 25 procent av de företagare som avstått från att anmäla att det är krångligt och tar för lång tid. Polisen behöver därför se över hela anmälningsprocessen för att kunna identifiera inom vilka områden förfarandet kan förenklas. I dag är det till exempel inte möjligt att anmäla hot och bedrägeribrott på Polismyndighetens hemsida, utan det kan endast göras genom telefonsamtal till 114 14, vilket inte sällan är belagt med långa telefonköer, vilket bidrar till en minskad anmälningsbenägenhet och ökade mörkertal i den officiella anmälningsstatistiken.
Även om anmälningsbenägenheten bland företagare är låg är det viktigt att de brott som faktiskt anmäls möjliggör för myndigheter och kommuner att arbeta strategiskt med statistiken. I dag saknas det i stor utsträckning offentliga data över brotten som riktar sig mot företagare. Regeringen bör därför omgående ge Brottsförebyggande rådet, Brå, i uppdrag att kartlägga och särredovisa brott som drabbar företagare, vilket enkelt kan göras genom att det i Polismyndighetens anmälningsförfarande adderas en ruta som visar om den som anmäler är en privatperson eller en företagare. Det gäller även i den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) där det tydligare behöver framgå om det är en näringsidkare som har blivit utsatt. Till detta anser Företagarna att Brå behöver göra en översyn av dagens brottskoder för att kunna identifiera hur de kan uppdateras till att fånga in fler typer av brott som riktar sig mot näringslivet.
Varje år drabbas tusentals företagare av bedrägerier där förövare lyckas komma åt stora summor pengar genom att bankkonton tömts. I en vägledande dom från Högsta domstolen från 2022 (Mål: T4623-21) fastslås att banker i högre utsträckning ska ersätta konsumenter som drabbats av obehöriga transaktioner som gjorts från konsumentens konto.(65) Allmänna reklamationsnämnden, ARN, har med anledning av detta rekommenderat att bankkunder som utsatts för it-bedrägerier ska få ersättning av bankerna i högre utsträckning än tidigare. ARN ger dock inga utlåtanden om obehöriga transaktioner som skett från företagskonton, vilket gör att företagare nekas den ersättning som erhålls för stölder från privatkonton. Företagarna anser att denna praxis är djupt orättvis och att ersättningsreglerna för privatpersoner och företagare behöver harmoniseras.
I den nya lagen om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete (Prop. 2022/23:43), som träder i kraft den 1 juli 2023, framgår att kommuner i framtagandet av lägesbilder och åtgärdsplaner ska samverka med relevanta aktörer. Utifrån vad som framkommit i denna rapport anser Företagarna att detta är en otillräcklig formulering. Det bör uttryckligen ställas krav att samtliga 290 kommuner involverar och samverkar med det lokala näringslivet i det brottsförebyggande arbetet (se även punkt 1 nedan under Lokala åtgärder).
Som en del i att bekämpa internationella stöldligor har Företagarna under lång tid lyft problemet med att Tullverket saknar befogenhet och resurser att kontrollera utförsel av stöldgods. 2020 lämnade regeringen förslag på ändringar i smugglingslagen som syftar till att ge Tullverket en utökad möjlighet att ingripa mot brott. Enligt Företagarna är dessa förändringar otillräckliga och det behövs ytterligare åtgärder som gör utförsel av stöldgods till ett smugglingsbrott och som syftar till att Tullverket i högre utsträckning inriktar sin verksamhet på löpande utförselskontroller.
Som ytterligare en del i att motverka brotten som drabbar företagare finns det all anledning att fortsätta se över de svenska straffskalorna och påföljderna. Även när det kommer till mängdbrottslighet i form av stölder, inbrott och skadegörelse anser Företagarna att de få förövare som faktiskt döms behöver få ett straff som står i paritet till det brott som har begåtts, särskilt då brotten har skett systematiskt och vid ett flertal tillfällen. Ett positivt exempel i sammanhanget är Flerbrottsutredningen (SOU 2023:1) som i januari 2023 lämnade förslag om lagändringar som syftar till att skärpa straffen för dem som vid ett och samma tillfälle döms för flera olika brott. Till detta anser Företagarna att den straffrabatt som sedan 1 januari 2021 avskaffats för grova brott för personer i åldern 18–20 år även bör avskaffas för alla typer av brott.
Företagare i Oxelösund är ännu så länge relativt förskonade från brottslighet. I Nyköping är situationen en annan - men kommunen arbetar aktivt med frågan.
Nu anordnar Företagarna tillsammans med Svenskt Näringsliv och Arvika kommun ett seminarium om konkurrens och kommunala säljverksamheter för att få bukt med osund konkurrens.
