Företagandet i Sverige – kommun för kommun

I vilken typ av företag sker jobbtillväxten? Hur fördelar sig landets arbetstillfällen efter företagsstorlek? Vilken sektor står för merparten av skatteintäkterna? Det är bara ett fåtal av många frågor vi på Företagarna har besvarat i olika undersökningar senaste åren.

I en ny och unikt omfattande serie med 290 rapporter – en för varje kommun – vill vi bidra till att tillgängliggöra statistik som ger svar om företagande och företagsamhetens effekter på den kommunala ekonomin.

Små företag skapar stora värden

– Att fyra av fem jobb skapas i små företag visar på att det finns en väldigt stark anda av företagsamhet i Sverige. Ser vi dessutom till de stora värden som småföretagen genererar och de positiva spridningseffekterna som de har på samhället i stort är det inte svårt att dra slutsatsen att Sverige har mycket att vinna på att göra det enklare att starta, driva och utveckla företag, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna.

Fyra av fem jobb

I flera rapporter har Företagarna under de senaste åren undersökt företagandets villkor, förutsättningar och möjligheter i Sverige. Rapporterna har bland annat visat att företag med färre än femtio anställda stått för merparten av Sveriges jobbtillväxt sedan 1990-talet, hela fyra av fem jobb.

Samma grupp av företag sysselsätter även flest människor jämfört med andra kategorier av företag och organisationer, och sammantaget gör det dem till Sveriges största arbetsgivare. I tre av fyra kommuner står småföretagen med sina medarbetare dessutom för den största andelen av de kommunala skatteintäkterna, vilket möjliggör en stor del av välfärden och annan kommunal service.

290 unika rapporter

I rapportsviten Företagandet i Sverige har ett omfattande underlag från Statistiska centralbyrån, Arbetsförmedlingen, Bolagsverket, Skatteverket och Företagarnas egna enkätundersökningar bearbetats till 290 unika delrapporter med specifik fakta för alla Sveriges kommuner.

Delrapporterna innehåller ett stort antal parametrar om företagandets avtryck, roll och effekter på den kommunala ekonomin. Exempelvis sysselsättning och skatteintäkter.

Viktig kunskap om företagande

René Bongard, statistiker på Företagarna och rapportansvarig menar att den bild som framträder i rapporterna utgör ett viktigt kunskapsunderlag:

– En så här omfattande rapportserie med unikt statistiskt underlag för 290 kommuner på 24 olika parametrar om företagande, arbetsmarknad, näringar och demografin har inte gjorts tidigare. För lokala beslutsfattare som läser rapporten kommer det förhoppningsvis leda till ökad förståelse för företagandets villkor så att de i sin tur kan fatta välinformerade beslut som förbättrar företagarklimatet, säger René Bongard.

Kommunal rangordning

Utöver de 290 delrapporterna har även en sammanställd rangordning av alla kommuner i Sverige tagits fram. Den utgår från fem parametrar som återspeglar hur stor betydelse företagandet har på den kommunala ekonomin. Metoden som tillämpats är delrangordning för fem nyckeltal som sedan summeras. Alla nyckeltal har samma vikt.

Sorteringen av ranksummorna ger en totalranking som indikerar småföretagens betydelse för kommunerna. I kommunerna som hamnar högt i rankingen har småföretagen jämförelsevis hög betydelse för exempelvis sysselsättningen eller de kommunala skatteintäkterna och välfärden. 

Ögonöppnare om företagande

– Nu visar vi svart på vitt hur stor betydelse företagandet har för kommunerna. På många platser i Sverige kan det bli en ögonöppnare och startskott för dialog om vad som behöver göras för att förbättra det lokala företagarklimatet, säger Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef på Företagarna.

– I dag bromsas småföretagens tillväxt av brist på rätt utbildad arbetskraft, snårig byråkrati och regelkrångel. Det finns positiva exempel på kommuner som arbetar aktivt med att minska regelkrånglet för företagare, det kan fler ta efter.

Rangordningen kan du se nedan eller ladda ner genom att klicka här.