Hur mår Sveriges företagare på jobbet?

Fördjupningen inleds med att beskriva hur företagarna mår på jobbet, för att sedan undersöka vilka aspekter av företagandet som hänger ihop med graden av välmående.

Företagares upplevelser av olika känslor

Som vi redan konstaterat har företagare generellt ett högt välbefinnande, men för att få en mer nyanserad bild av hur företagarna känner sig när  de jobbar, fick de skatta hur ofta de upplever olika typer av positiva och negativa känslor (Västfjäll m.fl. 2007). Vi skiljer här mellan sex olika typer av känslor som kan ordnas i en cirkel utifrån två grundläggande dimensioner. Den ena dimensionen handlar om graden av välbehag jämfört med obehag, medan den andra dimensionen handlar om graden av vakenhet, det vill säga hur pigg eller slö man känner sig (se figur 9).

Till att börja med kan vi konstatera att alla typer av positiva känslor (engagerad, glad, avspänd) är vanligare än alla typer av negativa känslor (se figur 10). Positiva känslor med hög aktiveringsgrad, som att känna sig engagerad, är dock vanligare än mer stillsamma positiva känslor som att känna sig avslappnad. Samma mönster ser vi bland de negativa känslorna där oro är vanligare än tristess. Dessa resultat är i linje med tidigare forskning om företagare från andra länder som visat att företagare generellt har ett väldigt högt arbetsengagemang.

Hur använder företagare sin tid?

I undersökningen ställdes frågor om företagares tidsanvändning. Vi använde dessa svar och beräknade hur mycket tid företagarna spenderade  på olika aktiviteter i relation till deras generella arbetstid. Resultaten visar att företagare spenderar största delen av sin tid i kontakt med anställda, kärnverksamheten (produktionen eller utförandet av varor  eller  tjänster) och kundkontakt. Minst tid spenderar företagare på kontakter med myndigheter, men även sälj/marknadsföring, kontakt med samarbetspartner och leverantörer spenderar man relativt sett mindre tid på (se figur 11).

Hur mår företagare under olika aktiviteter?

I enkätundersökningen fick företagarna även ange hur de kände sig när de senast utförde aktiviteterna ovan. Svarsskalan gick från 1 ”mycket illa till mods” till 7 ”mycket väl till mods”. Vi kan utläsa att företagarna upplever mest glädje när de har kontakt med sina kunder, följt av kärnverksamheten som företagarna också upplever som mycket glädjefylld. Även kontakt med samarbetspartners och anställda är något som företagarna uppskattar. Sälj och marknadsföring upplevs som något mindre glädjefyllt medan administration och framför allt kontakt med myndigheter är de aktiviteterna som upplevs som minst glädjefyllda. Vi frågade även hur nöjda företagarna var generellt med de olika aktiviteterna, till skillnad från hur de kände sig vid det senaste tillfället de ägnade sig åt olika aktiviteter. Resultaten visar dock inte på några betydelsefulla skillnader.

Slutligen undersökte vi kopplingen mellan företagarnas tidsanvändning och deras generella välbefinnande på jobbet. Är de aktiviteter som företagarna mår bäst av i stunden även de aktiviteter som företagarna mår bäst av att spendera mycket tid på? Ja, till viss del verkar det vara så. Resultaten visar att ju mer tid företagarna spenderar på kundkontakter desto bättre  mår de generellt. Det omvända förhållandet gäller för administration och kontakt med myndigheter, vilka alltså utgör aktiviteter som tycks dra ner företagarnas generella välbefinnande något. Vi fann dock ingen korrelation mellan hur mycket tid företagarna spenderar på övriga aktiviteter (som t.ex. sälj eller kärnverksamheten) och deras generella välbefinnande.

Företagets omsättning och företagares välbefinnande

Företagets omsättning är ett centralt mått på företagets storlek. När vi undersökte sambandet mellan företagarnas välbefinnande på jobbet och företagets omsättning fann vi en väldigt svag koppling. Förvånande nog fann vi att företagare vars företag har låg omsättning mår något bättre på jobbet jämfört med företagare vars företag har hög omsättning. En tänkbar förklaring till detta något oväntade resultat är att företagare med stora företag jobbar mer och är mer jäktade (det vill säga upplever högre grad av tidspress) än företagare med mindre företag. Denna teori bekräftades när vi mätte tidspress bland företagarna (se figur 13).

Lönsamhet och välbefinnande på jobbet

Även om företagets omsättning kan ge en bild av hur bra företaget går är lönsamheten i de flesta fall viktigare. Vi undersökte därför även sambandet mellan lönsamhet och  välbefinnande bland  företagarna. Vi  kan konstatera att företagare vars företag har ett positivt resultat (det senaste året) har ett bättre välmående på jobbet än företagare vars företag gick med förlust eller uppvisade ett nollresultat. Det tycks alltså snarare vara lönsamheten än omsättningen som bidrar till ett lyckligt företagande. Detta kommer vi att fördjupa oss i nedan där vi jämför vikten av arbetstid, omsättning och lönsamhet för företagarnas välbefinnande.

Arbetstid, tidspress och välbefinnande på jobbet

Utöver omsättning och lönsamhet, kan även arbetstid vara en viktig faktor när det kommer till företagares välbefinnande. Många företagare spenderar mycket tid på jobbet, till exempel är det vanligt att arbeta mer än 45 timmar per vecka. När vi undersöker sambandet mellan arbetstid och välbefinnande, ser vi att företagare som jobbar mycket mår lite sämre än företagare som lägger mindre tid på att jobba. Trots att vi tidigare sett att företagare är väldigt engagerade på jobbet tycks det finnas vissa nackdelar med att spendera väldigt mycket tid på att jobba. En förklaring kan vara att man har mindre tid för familjeliv och fritidsaktiviteter. När vi undersöker detta ser vi att företagare som jobbar mycket är betydligt mindre nöjda med fritiden men nästan lika nöjda med familjen och nära relationer som företagare som jobbar mindre. Vidare fann vi att i de fall man jämför företagare som är lika nöjda med sin fritid så finns inget samband mellan arbetstid och välbefinnande.

Nöjdhet med omsättning, lönsamhet och arbetstid

Företagare är mer nöjda med sin arbetstid jämfört med hur nöjda de är med sin omsättning och lönsamhet, vilket antagligen kan förklaras av att företagarna i hög grad kan bestämma över sin arbetstid (autonomi). En annan fråga rör hur viktig arbetstid, omsättning och lönsamhet är för företagarnas välbefinnande? Vår analys visar här (se figur 17) att tillfredsställelse med arbetstiden har ett mycket starkare samband med företagarnas välbefinnande än tillfredsställelsen med företagets omsättning och lönsamhet.

Välbefinnande bland soloföretagare och företagare med anställda

Finns det någon skillnad i välbefinnande mellan soloföretagare och de som har anställda? I figur 18 jämför vi soloföretagare och företagare med anställda med avseende på välbefinnande på jobbet respektive fritiden. Här visar våra resultat att välbefinnandet på jobbet och fritiden är högre för soloföretagare. Skillnaden förklaras antagligen av att soloföretagare har mer kontroll över sitt företag och därför i högre grad upplever att de kan påverka sin dagliga arbetssituation.

Autonomi bland soloföretagare och företagare med anställda

Som ovan visat, mår soloföretagare lite bättre än företagare med anställda och vi reste därför frågan om soloföretagare har större möjlighet att påverka sin dagliga arbetssituation. Denna förmåga att kunna påverka sin arbetssituation fångas av begreppet autonomi. För att undersöka detta mätte vi även företagarnas upplevda grad av autonomi. Vi ser här att företagare som har anställda upplever en lägre grad av autonomi –jämfört med företagare som inte har anställda. En mer ingående analys visar även att autonomi förklarar varför soloföretagare uppvisar högre grader av välbefinnande.

Att företagare med anställda mår lite sämre beror antagligen på att det kräver ansvarstagande vilket begränsar autonomin. Det är dyrt att anställa och en företagare måste se till att företaget lyckas generera tillräckligt med intäkter för att kunna betala de anställdas löner. En annan undersökning som Företagarna har genomfört visar att närmare hälften av företagarna någon gång avstått från sin lön för att kunna betala anställda. Företagare med 5-9 anställda mår mindre bra än andra grupper och de upplever även lägst autonomi, vilket kan vara förklarningen till varför de mår mindre bra. Större företag har ofta mer supporttjänster vilket underlättar för företagaren, och dessutom skapar mer autonomi och frihet.