Introduktion

De mindre företagen är motorn i svensk ekonomi och motsvarar 99,4 procent av Sveriges samtliga företag. 4 av 5 jobb skapas i små- och medelstora företag med färre än 250 anställda och bidrar till vår gemensamma välfärd. Samtidigt framgår det av Företagarnas årliga Småföretagsbarometer att svårigheterna att hitta rätt kompetens är företagens största tillväxthinder.

Rapporten som PDF

Ladda ner hela rapporten som PDF. 

Kollektivavtalsteckning hos små och medelstora företag sjunker

Över tid går det att utläsa att företag i allt större omfattning avstår från att teckna kollektivavtal eller hängavtal. Sedan 2005 har Företagarna ställt frågor om företagen har kollektivavtal eller inte i vår årliga rapport, Småföretagsbarometern. Andelen företag som inte har kollektivavtal eller hängavtal ökar varje år. I årets undersökning uppger 62 procent av företagen att de inte har kollektivavtal eller hängavtal.

Företag utan kollektivavtal lyder direkt under lagen

Stora delar av svensk arbetsmarknad regleras i kollektivavtal, bland annat lön, arbetstider och andra villkor som är avtalade mellan arbetsmarknadens parter – ”den svenska modellen”. Vad parter och andra bör ha i åtanke är att andelen företag som saknar kollektivavtal ökar. Detta betyder att allt fler företag står utanför modellen. För dessa företag är det endast lagstiftningen som gäller vid frågor som berör anställningsskydd och arbetstid, vilket ökar kraven på att lagstiftningen är transparent och tillämpbar i praktiken. I den kritik som har funnits under lång tid mot LAS framgår det bland annat att den är omodern, stelbent, svår att tillämpa samt att det är både svårt och dyrt att avsluta anställningar.

Figur 1. Har ditt företag kollektivavtal och/eller hängavtal?

Population: samtliga, n = 4 000
Undersökningar 2005, 2007 , 2010 genomfördes av Sifo, och 2015 och 2019 av Novus.

Ju större företag desto mer betungande upplevs LAS

Förra året genomförde Företagarna undersökningen Jobbskaparna, om drivkrafterna för företagandet och vad man upplever som mest betungande. Den visade bland annat att företag upplevde LAS betungande ju större företaget är. Allra mest betungande med att driva företag upplever företag med fler än 49 anställda som har hängavtal. Det mest betungande är det arbetsrättsliga regelverket. Rädslan för att göra felrekryteringar samt att inte kunna avsluta en anställning korrekt är det som gör att företagen tvekar att anställa. Det i kombination med höga kostnader för att ha anställda (arbetsgivaravgifter, höga löner med mera) gör trösklarna att anställa ännu högre.

Rädsla att göra fel hindrar mindre företag från att utvecklas

Rädslan för att göra fel och behovet av flexibilitet i samband med rekrytering är några av de farhågor som Företagarna ofta får höra av företagen. Steget till att ta på sig ansvar för personal upplevs som en utmaning förenat med höga kostnader och stort ansvar. I rapporten framkommer det tydligt vilka reformer företagen ser behov av. Det gäller framför allt kostnaderna i samband med att företaget anställer, svårigheter att hitta rätt kompetens och behovet av en modern arbetsrättslig lagstiftning. Företagarna bestämde sig därför för att göra en djupdykning i arbetsrättens komplikationer och möjligheter. Rapporten belyser hur företagen upplever arbetsrätten, om problemen ökar eller minskar i takt med företagets storlek, samt om det finns någon skillnad med eller utan kollektivavtal.

Strategisk kompetensförsörjning skapar trygghet för fler

Småföretagsbarometern visar återkommande att bristen på kompetens utgör det största tillväxthindret för företagen. Rapportens sista del belyser därför företagens syn på kompetensutveckling som ett sätt att säkra framtida kompetensbehov. Genomgående framgår det av företagens svar att det finns  ett utvecklat resonemang om vilka faktorer som skapar möjliggörande incitament för ett ständigt lärande hos företag, samt hur ansvarsfördelningen bör göras utifrån syftet med investeringen. I slutet av rapporten presenteras förslag som bygger på ekonomiska incitamentsstrukturer för att underlätta för strategisk kompetensutveckling och tryggad kompetensförsörjning för individ, företag och samhälle. Incitament som skapar rörlighet, innovation och global konkurrenskraft.

Av tradition har den anställde snarare än företaget skyddats i samband med strukturomvandling på svensk arbetsmarknad. I skrivande stund råder högkonjunktur, men indikationer pekar mot en stundande lågkonjunktur. Det är därför av yttersta vikt att en modernisering av arbetsrätten utgår från ett regelverk som håller över konjunkturer, såväl som över tid för både företag och anställda.

Företagarna ingår i Arbetsrättsutredningens referensgrupp

Januariavtalet, överenskommelsen mellan regeringen, Liberalerna och Centerpartiet innehåller en punkt om en moderniserad arbetsrätt som nu utreds och där Företagarna ingår i utredningens referensgrupp.

Utredningen ska presentera förslag på följande områden: 

• Att tydligt utökade undantag från turordningsreglerna ska införas.
• Att kostnader för uppsägning ska minska särskilt för mindre företag, samtidigt som skyddet mot godtyckliga uppsägningar ska bibehållas.
• Att ansvaret för kompetensutveckling och omställning ska utredas i syfte att föreslå hur arbetsgivarens ansvar för detta ska stärkas.
• Se över och eventuellt lägga förslag som skapar en bättre balans i anställningsskydden 
mellan olika anställningsvillkor.

LÄS ÄVEN: Nyher: Mot en moderniserad arbetsrätt
LÄS ÄVEN: Nyhet: Hon är småföretagens röst i arbetsrättsutredningen

Syftet med undersökningen

Företagarnas syfte med undersökningen är att skildra företagares syn på:

• Hur arbetsrätten fungerar i praktiken – både vid uppsägning på grund av arbetsbrist och 
personliga skäl.
• Hinder för uppsägning.
• Utmaningar med och vilka effekter arbetsrättens utformning har.
• Hur en reform av arbetsrätten bör utformas för att bättre gynna kompetensförsörjningen 
i företaget.
• Om en mer flexibel arbetsrätt i enlighet med januariavtalet ska vägas upp av ett stärkt arbetsgivaransvar för medarbetares kompetensutveckling.
• Hur förutsättningarna och möjligheterna till kompetensutveckling kan stärkas för både arbetsgivare och arbetstagare.