Vad behöver göras avseende stöden till företag?

Framförallt anser Företagarna att det behövs tydliga besked om hur stöden kommer att gälla. Inte minst gäller detta korttidspermitteringar, omställningsstödet, och eventuella anstånd med skatteinbetalningar.

Under pandemin har företagen haft behov av att minska personalkostnader i stället för att säga upp personal. Det har i viss mån åstadkommits genom sänkta arbetsgivaravgifter, användande av korttidspermittering och att arbetsgivarens ansvar för sjuklönekostnader avskaffats.

Flera av stöden har dock varit behäftade med krångel och alltför stora krav, vilket gjort att de inte kunnat utnyttjas i den grad som regeringen avsett. Det gäller bland annat omställningsstödet, hyresstödet och företagsakuten. I många fall har regeringen varit otydlig och gjort förändringar av stödens villkor i efterhand.

Företagarna anser att utöver långsiktiga strukturreformer som stärker Sveriges och svenska företags konkurrenskraft, behöver många av de regelförenklingar och insatser som gjorts under rådande kris i någon form förlängas och förenklas.

Anstånd med skatteinbetalning

Företagarnas ståndpunkt: Regeringen bör, för att undvika en våg av ”anståndskonkurser”, ge möjlighet till förlängning av anstånden genom ansökan, alternativt att särskilda avbetalningsplaner för avbetalning av anståndsbeloppet kan utarbetas. Skatteverket bör hålla kvar vid att avstå från att söka skatterättsligt företrädaransvar för de enskilda företagarna vad avser anståndsbeloppen. Vi får emellertid inga signaler för närvarande om att en förlängning av möjligheten att söka anstånd efterfrågas av företagen. Dock kan det bli aktuellt som snabbt införbar åtgärd om ett mer akut läge skulle inträda i ekonomin.

Omställningsstöd

Företagarnas ståndpunkt: Vi har ända sedan mars efterlyst ett omsättningsbaserat stöd, och är därför i grunden positiva till omställningsstödet. Vi vill se att det förlängs även till höstmånaderna och potentiellt även fortsatt, så länge restriktioner/restriktiva rekommendationer råder som drabbar näringslivet. Dock har vi sedan förslaget presenterades den 30 april haft invändningar mot utformningen, vilket vi återupprepat i våra remissyttranden. En del av begränsningarna som finns i utformningen beror på att kommissionen måste godkänna stödet enligt statsstödsreglerna, men det faktum att inte ens en tiondel av den från början aviserade summan faktiskt har betalats ut, finns skäl att lätta på kraven. Viktigast i det hänseendet är:

30 procent omsättningstapp bör räcka som krav.
Kravet på revisorsintyg bör höjas, åtminstone till 300 000 kronor.
Varje månad bör vara en individuell ansökningsperiod.

Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare

Företagarnas ståndpunkt: Vi förordade ett stöd till enskilda näringsidkare sedan sommaren och välkomnar att detta stöd införs. Det är bedrövligt att det dröjt så länge (och fortfarande inte börjat gälla). Ofta är soloföretagare de mest ekonomiskt utsatta och upprördheten bland många av dem har varit stor.

Utformningen av stödet är byggt på omställningsstödet, vilket gör att vår kritik mot omsättningsstödet är snarlik:

Kravet på omsättningstapp bör vara 30 procent, inte högre.
Varje månad bör vara en enskild ansökningsperiod och inget maxtak per månad bör finnas (det räcker med maxtak per näringsidkare).
Eftersom det finns ett maxtak per stödmottagare, gör kravet på omsättning under 2019 för att få söka stödet att effekten blir snedvriden; kravet bör tas bort.

Det är orimligt att fysiska delägare i handelsbolag (och eventuellt kommanditbolag) inte kan söka omsättningsstödet. Dessa är även utestängda från att korttidspermittera sig själva.

Liksom omställningsstödet bör omsättningsstödet förlängas med augusti och september, åtminstone.

Sänkta arbetsgivar- och egenavgifter

Företagarnas ståndpunkt: Vid en begynnande ekonomisk nedgång under det kommande krisförloppet bör åtgärden återinföras. Gränsen på 30 anställda förefaller rimlig eftersom arbetskraftskostnaden har större betydelse för likviditeten i mindre bolag. Minskade arbetskostnader gör också att företag kan avstå från uppsägningar längre, vilket verkar återhållande på krisinducerad arbetslöshet.

Utdelningsförbud

Företagarnas ståndpunkt: Tillväxtverket har fortfarande inte visat på någon ordentlig konsekvensanalys och har därtill, på ett högst olämpligt sätt, gått ut och antytt att utdelningsförbudet ska gälla även efter 2020. Hur man ser på koncernbidrag råder det likaså fortfarande oklarhet kring. Utdelningsförbudet i omställningsstödet har Skatteverket och domstolarna tolkat orimligt hårt, då även bolag som beslutat om utdelningar och sedan dragit tillbaka beslutet utan att genomföra utdelningen, ändå anses ha gjort en utdelning (detta tillämpas därtill retroaktivt tillbaka till mars).

Det är orimligt att reglerna tillämpas som så att en krona i aktieutdelning genomförd 20 mars kan omöjliggöra såväl korttidsstöd som omställningsstöd för företag. Denna reglering bör arbetas om och förtydligas, så att företag vet vad som gäller och att reglerna är ändamålsenliga. Några sätt detta kan ske på:

Genomförda utdelningar ska inte omöjliggöra stöd, utan räknas av från sökt stöd.
Korttidsstödets utdelningsförbud tidregleras i lag, förslagsvis som längst till 30 juni 2021 (dvs. samma som omställningsstödet).
Utdelningar i fåmansföretag som görs enligt schablonregeln undantas från utdelningsförbudet.

Angående stöd för korttidsarbete 2021

Företagarna efterfrågar:

Villkoren för kortidsstödet behöver förtydligas och eventuellt ändra, inte minst gällande karenstid som annars riskerar att stänga ute ett mycket stort antal företag och arbetstagare från stödet 2021.
Karenstiden bör förkortas eller tas bort i händelse av ökad smittspridning och ytterligare restriktioner. Eventuellt behöver förordningen förlängas med samma nivåer på ersättningen som nuvarande förordning, i ytterligare minst 6 månader (enligt ordinarie lagstiftning kan stöd betalas ut i upp till 24 månader).
En tillfällig förändring/lättnad av avstämningsreglerna i förordningen (som bygger på lagstiftningens regler) så att Tillväxtverket kan betala ut förlängda ersättningar preliminärt och snabbt. Företagarna menar att det räcker med att allt kontrolleras vid slutavstämningen av korttidsstödet. Under rådande omständigheter är det orimligt att företag får vänta i månader på fortsatt stöd. Regeringen kan inte utgå från att alla fuskar. Sverige kommer förlora många företag inom de branscher som har restriktioner om restriktionerna fortsätter.
Vad gäller möjligheten till att erbjuda kompetensutveckling under stöd för korttidsarbete behöver regelverket förtydligas angående vad som gäller för företag utan kollektivavtal. Om arbetsgivaren erbjuder kompetensutveckling ”ska” arbetstagaren delta i det (och kan inte vägra). Skulle arbetstagaren vägra behöver det vara tydligt att arbetsgivaren kan anse det som saklig grund för att säga upp arbetstagaren.
Den statliga ersättningen i samband med kompetensutveckling träder i kraft försent för de företag som nu är i kris. Dessutom kommer inget företag som nyttjat korttidstöd under 2020 kunna ansöka om fortsatt stöd och kompetensutveckling, så som regelverket är nu.

Gå till nästa kapitel: På längre sikt: nystart för Sverige