Slutsatser och förslag

Många företagare har en god ekonomisk situation inför sin pension. Relativt höga löner resulterar i en maximerad allmän pension. Företagsägda pensionsförsäkringar, eller tjänstepension, tillför ytterligare till denna grupps pension. Tillsammans med att äga sin bostad, eller amortera på bolånen ger denna grupp av företagare en mycket god utgångspunkt.

Samtidigt finns en stor grupp företagare som har betydligt sämre läge inför en framtida pension. Åtminstone var femte företagare har en mycket låg lön, eller i värsta fall ingen lön alls. Den lön som plockas ut är ofta också oregelbunden. Därmed har denna grupp en mycket låg allmän pension.

Denna grupp saknar som regel också tjänstepension. Soloföretagare är överrepresenterade i denna grupp med både låg allmän pension och avsaknad av tjänstepension. Sannolikt tillhör denna grupp de som saknar tillräcklig kunskap om pensionssystemet och vilka möjligheter till pensionssparande som finns. Det är alltså inte endast en ekonomisk fråga utan denna mer utsatta grupp har också ett informationsunderskott.

De flesta svenskar har genom decennierna levt i tron om att de blir omhändertagna av staten om de genom sjukdom, arbetslöshet eller ålder får det alltför dåligt ställt. Inga större insatser har gjorts för att förklara att förväntningarna på välfärdsstaten varit för högt ställda. Det orange kuvertet är i detta sammanhang åtminstone ett försök till rimligt ställda förväntningar.

Företagarna anser att medborgarens egenmakt bör stärkas och ansvaret för den egna tryggheten med den. Detta är något som företagare väl känner till. De flesta företagare har i praktiken stått utanför trygghetssystemen trots att de finansierat dem i hög utsträckning.

Företagare, som är välfärdens finansiärer, jobbar redan längre dagar, fler dagar i veckan och längre upp i åldrarna. De tar verkligt ansvar. Inte bara för sin egen försörjning och pension utan för alla de nästan två miljoner som jobbar i företag med färre än 50 anställda.

Företagarna föreslår därför:

Återinför avdragsrätt för privat pensionssparande & informationsinsatser

Att öka förståelsen för pensionen bör vara prioriterat. Kunskapen är alltför låg både bland företagare och anställda. Det görs bäst genom att stärka individens ansvar för den egna pensionen, dels genom ökad avsättning till premiepensionen, ett fortsatt valfrihetssystem och genom att återinföra avdragsrätten för det privata pensionssparandet. Dessutom bör ökade resurser läggas på informationsinsatser bland alla grupper på arbetsmarken.

Stoppa höjning av ålderspensionsavgiften

Att öka kostnaderna att anställa genom höjd ålderspensionsavgift i arbetsgivaravgifterna hämmar konkurrenskraften. Sedan införandet 1995 har löneavgiften i arbetsgivaravgifterna nästan åttadubblats, och bara sedan 2010 har den fördubblats, från 6 procent 2010 till 11,62 procent 2020. Det innebär att den allmänna löneavgiften nu är högre än ålderspensionsavgiften. Sammantaget betalar företagen in cirka 190 miljarder kronor i allmän löneavgift årligen.

Inför halverad inkomstskatt om man fortsätter arbeta (F-skatt) efter riktåldern

Den som anställer någon efter 65 års ålder betalar endast ålderspensionsavgiften på 10,21 procent och inte hela arbetsgivaravgiften på 31,42 procent. För den som arbetar med F-skatt efter riktåldern bör inkomstskatten halveras eller slopas helt. Det skulle ge incitament att arbeta i eget företag längre upp i åldrarna.

Avskaffa träda och karens vid generationsskifte.

Om en fåmansföretagare vill lämna vidare sitt företag till en närstående, exempelvis barn, och kunna ta ut en försäljningssumma till 25 procent skatt måste företagaren dels hålla sig borta från aktivitet i företaget i fem år (karens), dels låta kapitalet i fråga ligga orört i fem år (träda). Detta medför att många fåmansföretag går miste om kompetens och investeringar och att generationsskiften försvåras.

Stoppa företagarfientliga förslag i premiepensionsutredning

Hårdare krav på fonder som finns i dagens fondtorg är välkommet. Men förändringar i systemet bör göras med eftertänksamhet och inte yrvaken bestörtning. I sin iver att begränsa fondmarknaden riskerar regeringen att försämrar de mindre och växande företagens möjligheter till finansiering och därmed villkoren för stora delar av Sveriges näringsliv. Förslaget riskerar även att minska svenska pensionssparares demokratiska rättighet att investera i och ta del av den värdetillväxt som sker i just mindre och växande företag.

Att premiepensionsavsättningen höjs från 2,5 till 5 procent

När inkomstpensionen haft en avkastning om cirka tre procent per år har fondtorget i genomsnitt haft en avkastning på 7,5 procent. En större del av pensionen bör därför placeras aktivt. Dessutom stärker det medborgarens egenmakt över sin egen pension.