Regeringens stöd: Korttidspermitteringar vanligast
Korttidspermitteringar och nedsättning av arbetsgivaravgifter (och egenavgifter för enskilda näringsidkare) är de två vanligaste stödformerna som företagen ansökt om under coronakrisen. Av de företag som har ansökt om något av de statliga stöden så har 61 procent av företagen korttidspermitterat personal, en ökning från 43 procent av företagen i juni, se Figur 4.
Figur 4. Vilka av följande stöd har du ansökt om under coronapandemin?
Bas: Företagare som har ansökt om något av de statliga stöd som erbjudits under coronapandemin.
Lite fler än hälften av företagen som sökt stöd har ansökt om en nedsättning av arbetsgivaravgiften (aktiebolag) eller egenavgiften (enskild firma), 56%. Det innebär en ökning jämfört med juni (52%). Även om ansökningsprocessen är enkel och att stödet riktar sig till alla företag, så kräver det ändå att småföretagare avsätter tid för att känna till och förstå hur de kan ta del av stödet. Det kan förklara varför en relativt stor andel företag valt att inte ansöka om stödet, en annan trolig förklaring är att många företag inte varit berättigade till stöd.
Den tredje vanligaste stödformen som företagen ansökt om är omställningsstödet. Andelen företag som uppgett att de ansökt om omställningsstödet har ökat till 26 procent i september (16% i juni). Omställningsstödet var tänkt som en bred räddningsplanka i många utsatta branscher. Ett snårigt ansökningsförfarande i kombination med kort ansökningstid har medfört att endast sju procent av de medel som budgeterats för krisstödet kommit företagen till del.
Den fjärde vanligaste stödformen var den tillfälliga rabatten på hyreskostnaden som 19 procent av företagen har uppgett, av de företag som ansökt om något statligt stöd (16% i juni).
Det femte vanligaste stödformen är anstånd med skatteinbetalning. Totalt har 14 procent av de stödsökande företagen uppgett att de ansökt om anstånd med skatteinbetalningen. Enligt Skatteverket hade i september totalt ca 36 000 företag anstånd med skattebetalning.