Sammanfattning

• Efter ett halvår med pandemin framkommer en delad bild av hur näringslivet har påverkats där bransch spelar stor roll. Hälften av företagen har haft minskad omsättning. En tredjedel har fått ekonomiska svårigheter. Vissa företag lider fortsatt av de restriktioner som införts och är beroende av krisstöd.
  
  
• De krisstöd som har nått fram till företagen har varit av stor betydelse för företagen och anställda. Inte minst gäller det de tillfälligt nedsatta arbetsgivaravgifterna och möjligheterna till korttidspermittering.
  
  
• Andra stöd har använts i mindre utsträckning. En trolig förklaring är brister i hur stöden har utformats och hanterats av regering och myndigheter, vilket fått allvarliga konsekvenser för de drabbade företagen. Det tydligaste exemplet är omställningsstödet.
  
  
• Trots indikatorer på att ekonomin rullar på bättre efter sommaren, uppger två tredjedelar av alla företag som haft en minskad omsättning under pandemin att de har ekonomiska svårigheter.
  
  
• 3 av 4 företag som sökt har fått ansökan godkänd och hela beloppet utbetalt. Många företag väntar dock fortsatt på besked om stöd.
  
  
• Av de som fått ansökan om stöd avslagen har vart tredje avslag motiverats med att företaget inte anses berättigat till stöd.
  
  
• De två största hindren som företagen upplever med krisstöden är:

1. Att stöden inte är anpassade till det specifika företaget. Det gäller i stor utsträckning stödet till enskilda firmor, men det gäller även många aktiebolag.

2. Oro för risken att göra fel och därmed bli återbetalningsskyldig.

• Krisstöden behövs så länge restriktionerna ligger fast. Men målsättningen måste hela tiden vara att fasa ut stöden och ersätta dem med reformer som långsiktigt stärker svenska företags konkurrenskraft. Då kan de små och medelstora företagen som skapat 4 av 5 nya jobb i Sverige under de senaste decennierna, fortsatt vara jobbmotorn i svensk ekonomi.